Hur kan så många föräldrar ha så svårt att samarbeta?!

Jag gick till domstol pga han misshandlade mig grovt inför barnen och det ena barnet berättade att även hon var utsatt.

Tyvärr fick vi delad vårdnad för pappans rätt är så hög...att barnen inte mår bra spelar ingen roll. Ont i magen, mardrömmar etc inför varje byte har tyvärr blivit vardagsmat. Men jag kan i alla fall säga till barnen att jag gjorde allt jag kunde i min makt.

Samarbete finns bara på hans vilkor, han använder det som maktmedel, och vägra tex betala hälften av ytterkläder, skor och gymnastikkläder etc...och jag vill inte barnen ska fara illa så jag skickar med det nödvändigaste. De ska inte behöva hamna i kläm. Samarbetet ska enligt mig handla om barnens vilkor och barnens bästa.

Ska tillägga att bodelning inte heller är klar efter 2 år, han vägra köpa ut mig alt sälja. Bodelningsadvokat utsatt av tingsrätten är inte snabb direkt, så jag betalar fortfarande för det gemensamma huset...plus mitt nya boende...

Fast jag har lite svårt att tro på detta beror på egocentriska, eftersom en vårdnadstvist kostar väldigt mycket. Ca 100.000kr och det är inget man bara kastar ut hur som helst...tror däremot mer på att mammor nu förtiden jobbar och därför kan ta fajterna...och som du skriver att jämställdheten också förändrar helheten, tex om en förälder inte tar ut föräldradagar första året borde det ligga i faten även vid en framtida vårdnadstvist. Inte som nu när man kan lägga över allt ansvar till ena föräldern och sen komma och säga man ska ha 50/50 men aldrig varit aktiv innan...speciellt inte på en gång utan i så fall jobba sig till 50/50 över en längre tid i barnens takt.