Jämställt föräldraskap

Jag klarar mig utmärkt utan man, du har ingen aning om hur mitt liv sett ut så sluta släng skit!! Jag har dessutom en fast anställning som väntar när jag vill gå tillbaka till arbetslivet, så det finns inget som helst beroende varken ekonomiskt eller praktiskt!

Du är så otrevlig i varenda tråd man ser dig i, varför kan du inte bara lämna det här stället i fred?!

Ja det får vi se men vi omförhandlar någon gång per år, så just nu ungefär ett halvår.

Vill bara ge ett perspektiv på hur man kan vara ledig länge.

Hemma första 1,5 åren utan föräldrapenning (när barnet fyllt ett skyddar man sgi med studier på distans på halvtid). Från 1,5 plockar man föräldrapenning och dagarna räcker då tills barnet är 3,5. Alltså 3,5 år som arbetsgivaren inte kan neka ledighet.

Vill man dryga ut detta ännu mer så kan man givetvis plugga heltid på distans och låta barnet ha ett fåtal förskoletimmar och förlägga resten av studietiden toll när partnern är hemma.

Att en är hemma behöver inte betyda icke jämställt. Är det bättre att barnen är på förskola och båda arbetar och hinner se barnen tre timmar efter jobbet än att en är hemma och har 8 h med barnen och den andre tre timmar när hen kommer hem från arbetet? Och sedan tar hela ansvaret på helgerna? Då blir ju timmarna ganska jämnt fördelade.

För många handlar det inte om att bli slav i sitt hem och beroende av sin man. Man har ett arbete att återgå till.

Fast om man värderar att studera på kvällarna istället för att slötitta på serier så tycker jag inte att det är det. Förutsättningen blir ju att den andre tar barn och hushåll när hen kommer hem från arbetet. En lösning för att det skall bli till det bästa för alla