Fast jämställdhet handlar inte om att man ska dela på varje arbetsuppgift utan snarare att arbetsuppgifterna ska vara jämt fördelade Det enda problemet med deras fördelning är pensionspengar. Det här med att båda måste jobba deltid för att det ska vara jämställd är nån fix idé som vissa feminister har. (Jag kallar mig feminist eftersom jag är för jämställdhet, for the record.)
Detta kommer ju av att det finns skillnader mellan män o kvinnor rent biologiskt o det får ganska uppenbara effekter i vardagen den första tiden.
Trots att det stämmer som du säger med "barnår" står ju fortfarande "3djevågsfeministerna" o menar på att detta är så orättvist o att det skapar kvinnofällor.
Till viss del kan jag hålla med.
Jag anser att det enda rätta är att faktiskt inte räkna in första 2-3åren efter barns födelse alls. Istället räknar man ut ett livsgenomsnitt utan dessa första år, för BÅDA föräldrarna.
Det skulle på en helt annan nivå ge betydligt mer rättvisa pensioner.
Hur länge för du vara tjänstledig därifrån?
Och om de nobbar förlängning?
Vill bara ge ett perspektiv på hur man kan vara ledig länge.
Hemma första 1,5 åren utan föräldrapenning (när barnet fyllt ett skyddar man sgi med studier på distans på halvtid). Från 1,5 plockar man föräldrapenning och dagarna räcker då tills barnet är 3,5. Alltså 3,5 år som arbetsgivaren inte kan neka ledighet.
Vill man dryga ut detta ännu mer så kan man givetvis plugga heltid på distans och låta barnet ha ett fåtal förskoletimmar och förlägga resten av studietiden toll när partnern är hemma.
Att en är hemma behöver inte betyda icke jämställt. Är det bättre att barnen är på förskola och båda arbetar och hinner se barnen tre timmar efter jobbet än att en är hemma och har 8 h med barnen och den andre tre timmar när hen kommer hem från arbetet? Och sedan tar hela ansvaret på helgerna? Då blir ju timmarna ganska jämnt fördelade.
För många handlar det inte om att bli slav i sitt hem och beroende av sin man. Man har ett arbete att återgå till.
Tack för tipsen :)Ja, och?
Ja precis, det är också en lösning. Det är ju en sak vad lagen säger och en annan vad man kommer överens om med chefen. Det beror lite på om chefen kan täcka upp med annat folk eller om jag verkligen behövs osv, och då kan man behöva skjuta på studier i max sex månader. Jag har några kurser jag skulle vilja ge mig på men inte nu i coronatider, annars var tanken att jag skulle ha studerat den här höstterminen faktiskt.
Om man pluggar heltid ska man inte göra mer än 50% hemma, då är man i fällan.
Ja precis, det är också en lösning. Det är ju en sak vad lagen säger och en annan vad man kommer överens om med chefen. Det beror lite på om chefen kan täcka upp med annat folk eller om jag verkligen behövs osv, och då kan man behöva skjuta på studier i max sex månader. Jag har några kurser jag skulle vilja ge mig på men inte nu i coronatider, annars var tanken att jag skulle ha studerat den här höstterminen faktiskt.
Jag har aldrig påstått att jag skulle söka 100 % ledighet om jag bara behöver 50 %, utan min chefs införstådda medgivande!
Jag har aldrig påstått att jag skulle söka 100 % ledighet om jag bara behöver 50 %, utan min chefs införstådda medgivande!
Nej och jag läste lite snabbt, så jag får ursäkta för det. Men jag håller inte med om det där att man får ledigt för studier bara för att man sökt i tid osv, som jag läst (och som min chef också sa) så har de rätt att säga nej och skjuta på det ett halvår. Det är lite luddigt helt enkelt, men man får väl kontakta facket den dagen det ställs på sin spets.
Hmm, undrar hur man hittar ansökningsdatum då... Kanske om man loggar in på antagning.se, eller om man får bekräftelse via mail. Sånt där ska man nog alltid behöva styrka.
Hmm, undrar hur man hittar ansökningsdatum då... Kanske om man loggar in på antagning.se, eller om man får bekräftelse via mail. Sånt där ska man nog alltid behöva styrka.
Intressant ämne, jag har funderat en del på detta själv med. Jag vill gärna ha ett jämställt förhållande och föräldraskap om möjligt, nu är vårt barn snart 1 så vi kan göra en första utvärdering. Kring inköp till bebis har vi inte varit ett dugg jämlika. Jag har i princip köpt allt även om vi sen delat på kostnaden, dela även på kostnaden för amningsbehåar. Men jag letade efter prylar och hämta upp m.m. Köpte mycket begagnat.
Amningen funkade tyvärr inte så där har vi kunnat dela på matningen och han har tagit en natt på helgen så jag kunnat sova ut. Och vissa vardagsnätter när jag varit förbi mig av trötthet. Från att hon var 4 månader har han varit föräldraledig 30% då jag jobbat, varit ett väldigt bra upplägg då jag fått vara mig själv och de kunnat bygga på sin relation. Nu i höst ska han vara hemma heltid 3 eller 4 månader. Så jag har ju gått mer minus pensionsmässigt än vad han kommer göra(har dock fortsatt pensionsspara privat). Vi har inte bestämt ännu hur vi ska jobba när barnet börjar förskola.
Angående sysslor så delar vi hyfsat lika på matlagning, jag tar nästintill all tvätt, städningen är han bättre på småpillet, men jag gör större ryck. Jag står även för stor del av att organisationen hemma, typ inför utflykter, ordning i lådor, ungens kläder m.m.
Då blir det ju 50/50. Hem och barn på dagen, sysselsättning på kvällen. Så den arbetande tar över allt när hen kommer hem.
Förmodligen blir det så att den som är hemma inte får någon fritid, men men... Inte heller får de plugga ifred.