Underhåll / bidrag till 20-åring

Hon jobbar och kan försörja sig själv.

Det beror på föräldrarnas ekonomi och vilja. Formellt är ju föräldrarnas försörjningsplikt över
Om hon bara har ett halvtidsjobb så kan man kräva att hon är inskriven på arbetsförmedlingen som motprestation

Nu under sommaren fick hon inte jobba på dagis då de inte har så mycket jobb. Hon har ett annat jobb också men det ger inte så mycket, denna månad fick hon 4000 efter skatt.
Jag känner till att jag inte måste betala någonting alls egentligen. Men det är tråkigt när hon blir ledsen över att inte ha råd med saker. Hennes mor har heller inte mycket överskott om man säger så.
Men jag undrar hur andra gör här - är det så att ni inte betalar något alls eller hjälper ni till lite grand beroende på hur mycket de jobbar osv?

Jag kanske missuppfattar dig, men det låter som att du vill komma ifrån att hjälpa din dotter?
Föräldrar är försörjningsskyldiga tills barnet har gått ut gymnasiet eller fyllt 20 år, så ja, du behöver inte längre hjälpa din dotter.
Jag är uppväxt i en familj där man hjälper varandra. Min morfar betalade ridlektionerna då mina föräldrar inte hade råd etc. etc. Jag har själv en 20-åring och för mig är det självklart att hjälpa till om det behövs. Nu jobbar hen extra utöver komvux och tjänar ca 20 000 netto, så det behövs inte ofta. Men om det skulle behövas så hjälper vi självklart till!

Går din dotter fortfarande i gymnasiet?

Jag förstår att man vill hjälpa sitt baen som har lite svårt att ta sig in i vuxenlivet, attfå jobb osv. Exakt hur beror ju både på er situation och på hur tjejen är som person och vad orsaken till stödbehovet är.

Om hon har 9000 egter skatt och får bo gratis hos sin mamma borde hon klara sig på det. Studenter har ca 10500 pch ska betala hyra på det också. Ett sätt om du vill stötta henne kan kanske vara om ni räknar ut vad hon borde betalat i hyra hos sin mamma (med eller utan mat beroende på uppgörelse) och du betalar hälften av den summan till mamman. Då är ni båda med och stöttar henne i det grundläggande och övrigt får hon stå för själv.

Annars kan man ju gå in och stötta en specifik sqk. Tex körlektioner om hon behöver körkort för att lättare få jobb, eller köpa en ny cykel om hon behöver det, eller något mer ewgelbundet som ett busskort.

Ett annat sätt är att lägga undan den summan per månad som du tycker är rimlig och ge henne som stöd när hon är redo att flytta hemifrån.

4000 är mycket pengar till nöje, även för de flesta vuxna.

Har man inte råd, så har man inte. Att skjuta till för det där lillextra är en annan sak.

Så jag säger, inte ett öre. Det är dags den unga damen att växa upp och inse att pengar inte växer på träd och det är inte farligt om man blir lite ledsen för att man inte har råd med lyx i livet

Då förutsätter du att hon bor och äter gratis hos sin mamma? Tycker båda föräldraena att hon ska bo gratis och äta gratis är det ju rimligt att de delarpå det.(Om det uppläggetär vettigt eller inte beror ju också väldigt mycket på).

I övrigt håller jag med om att det är viktigt att hon får ta ett vuxenansvar och att ge extra fickpengar inte känns som så vettigt.

Enligt alla lagar behöver du inte betala ett öre till nu. Om du vill göra det så prata med dottern och gör upp med henne om du ska betala något.

Sedan får hon och hennes mamma diskutera om hon ska betala något hemma där hon faktiskt bor. 

Jag har en 20-åring som har fortsatt att bo växelvis så ingen av oss föräldrar betalar något. Hen läser på komvux och bor därför gratis hemma. Den dagen hen jobbar och får in åtminstone halvtidslön, kommer jag ta upp diskussionen om att betala lite hemma, då utifrån vad den lönen är för något. Just nu får hen inte in en endaste krona någonstans ifrån alls. Det går att ta CSN-lån förstås, men vi tycker det är dumt att ta så länge hen bor hemma + att hen nog vill studier på universitetet sedan. Det hen lever på just nu är att hen nyligen fyllde år och fick en del pengar då. Det går inte åt så mycket pengar om man bor gratis hemma. 

En 20-åring (som slutat gymnasiet) räknas som "sin egen" även om denne bor hemma, så är man tex arbetslös, inte ska plugga och inte har någon inkomst får man skriva in sig på AF, gå med i en a-kassa om man inte redan är med och kanske få något den vägen, tills man har ett jobb man klarar sig på. 
Föräldrar är kanske snälla som låter dem bo gratis tills det bär sig (så tänker jag), men en del föräldrar har det så knapert själva att ungdomarna måste börja bidra, minsta lilla kan göra att den fattige föräldern klarar av månadens kostnader. 

Så TS, om du känner att du "borde" göra något för ditt barn så prata med dottern lite mer i detalj hur det faktiskt är med ekonomin och vad hon och mamman har gjort för överenskommelse. 
Hur hade du tänkt om dottern bodde heltid hos dig? Hade du då önskat att hon betalade lite eller inte? 
Jag tycker dock oavsett vad du väljer, att det är viktigt att det är en vuxen diskussion mellan dig och dottern. Detta ska inte gå via mamman. 

Min son är också 20, och jobbar lite till och från. Han bor och äter gratis hos mig och pappan. Allt annat betalar han självklart själv. När han gick på gymnasiet fick han (och hans syster) studiebidraget (1250 och jobbade om de ville ha råd med något utöver det. 

Självklart blir dottern besviken om hon inte har råd med allt hon vill. Men nu är hon vuxen... Hur gör du när du själv inte har råd med allt du vill ha? Förutsätter att någon annan ska ge dig pengar? Det är ert ansvar att lära dottern att planera sin ekonomi. Ber hon om mer pengar en månad får ni prata igenom vad det gäller, osv, och så kan du ev. låna henne pengarna till nästa månad. 

Om mamman tycker att det är jobbigt ekonomiskt att stå för dotterns boende och mat kanske du kan ge henne pengar, om ni är överens om att ni vill sponsra dottern med gratis kost och logi. Annars får mamman be dottern betala hemma.

Lär dottern att planera sin ekonomi. Det är bästa "pengen" du kan ge henne.

Vill du bidra med något så kan du öronmärka pengar och tex casha en ny cykel, betala för körlektion till körkort eller något användbart nyttigt område.