• Javelina

    IVF hösten/vintern 2020

    Marialinnea91 skrev 2020-09-23 07:20:23 följande:

    Samtidigt är det många som inte gör det också. Jag vet att det är svårt att vänta. Jag lyckades hålla mig till idag, rd 9 med femdagars blastocyst. Negativt.. men hoppet är faktiskt inte borta för det. Fick nidblödning igår och det betyder att det fortfarande kan vara för tidigt med att testa. Utsatt td är för mig på söndag. Såklart sjukt orolig och inte glad för det negativa testet men med allt jag läst från andra så vet jag att det iaf fortfarande inte är kört.


    Så klart finns det en minimal chans att det kan gå vägen ändå trots negativt test. Tog ett nytt idag som också var neg så nu ger jag upp testandet. Läste någonstans att vid ivf i Riga så har de officiell testdag rd9 och att Sverige lagt på flera dagar för att få bort de tidiga kemiska graviditeteterna från statistiken, sen vad det är för källa hos den som skrivit det, kan jag dock inte svara på. Men visst kan mirakel ske och du ska ha en eloge för din positiva inställning. Jag hoppas innerligt att du har rätt och att plusset visar sig snart!
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-23 11:40:48 följande:

    Är så ledsen, vill bara skrika och gräva ner mig nånstans,biologen ringde just och 7 ägg hade delat sig vidare,men det är fragmentering på alla igen :(

    Jag orkar inte,kan vi inte bara få ett litet mirakel nångång...

    Vi får se om alla blir att slänga denna gång oxå. Får veta vidare status imorgon.

    En sak som är är säker,jag kommer inte gå vidare med vanligt ivf mera,tre gånger med samma problem räcker.

    Det får bli äggdonation nästa.


    Nej nej nej... måtte åtminstone ett av dem klara återföring!!!

    Bra ändå att du tänker framåt och har en backup-plan. Men jag hoppas att det ska gå vägen den här gången!!!!!!
  • Javelina
    Tino skrev 2020-09-23 09:32:41 följande:

    Jag beklagar! :( Jag har också testat tidigt och fått negativt. Många säger att jag ska hålla hoppet uppe, men jag vet att detta inte gått vägen. Även om embryot kan implementera sent så är då chansen för missfall mycket stor. Hur mår du nu?


    Tack, jag vet inte ens vad jag ska säga. Lade mig i sängen och somnade tillslut om, drömde om andra gravida... Borde jobba men det går inte. Kommer bli en sorgeprocess att gå igenom och redan nu letar hjärnan utvägar, "vad kostar tre nya försök, äggdonation osv" fast jag lovade mig själv att släppa detta om det inte går vägen.

    Har några recept kvar av letrozol som vi kan prova men det är eg bortkastat, funkade det inte när jag var 30 så gör det knappast nu heller.
  • Javelina
    Carro9194 skrev 2020-09-23 11:53:15 följande:

    Är det någon som vet hur det är med nagelförlängning vid ägguttag - är det okej eller måste man ta bort det innan?


    Vet inte vad som gäller nagelförlängning men på min klinik får man inte ha nagellack för att de ska kunna se om nageln ändrar färg, tror det har med syresättningen att göra. Ring och fråga!
  • Javelina
    Tino skrev 2020-09-23 13:34:51 följande:

    Ja, det är en sorgeprocess som heter duga. En sak som alltid hjälper mig i kris, ofrivillig barnlöshet, sekundär ofrivillig barnlöshet, att få ett barn med sjukdom osv är att läsa om krisens olika faser. Det får mig att se att det finns något hanterbart bortom första chocken och reaktionsfasen. www.1177.se/liv--halsa/psykisk-halsa/att-hamna-i-kris/ . En annan sak är att skriva om, prata om det. Jag och andra finns här för dig. Man kan alltid omprioritera vilken väg man ska ta. Jag beklagar igen! <3


    Tack! Har en hel vecka till den officiella testdagen som förövrigt är löjligt väl tilltagen, hade räckt med en 10 dagar till td.. Men nu tänker jag tillåta mig att må skit den här veckan. Sova, göra det jag orkar med och inte pressa mig till nåt. Ska försöka acceptera att jag aldrig får hålla i en egen bebis mer. Men jag har fått ett barn och är så tacksam för det. All molvärk är borta, brösten ömmar mycket mindre och det finns inte en atom i mig som tror att jag är gravid. Kroppen börjar vänja sig vid progesteronet och tur väl det, har stor lust att sluta med dem men man ska ta dem till td ändå.
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-23 14:54:03 följande:

    Tack vännen! Tillbaka en snabbis till din fråga över fragmenteringen,det jag har läst om är att det är vårt dna som inte funkar ihop,ingen vet egentligen varför detta uppkommer,men en teori är detta om att mannens och kvinnans dna inte alltid passar ihop. Jag börjar tro att det är de som har hänt vid våra naturliga försök,att de inte egentligen är stopp i mina äggledare. Utan att vi inte passar tillsammans i barntillverkningen heltenkelt...

    Tråkigt med negativt besked med nya testet. Men jag hoppas fortfarande och håller tummarna!


    Jag undrar om det inte är enklare att använda donerade spermier istället för ägg om det inte är dina ägg i sig det är fel på? Vid äd krävs ju mycket mer noggrann och avsevärt längre medicinering för att inte embryot ska stötas ut. Du har ju dessutom barn sedan tidigare.. Men självklart hoppas jag att ni slipper allt vad donation heter!!!

    Jag har aldrig känt mig så ickegravid som nu. Ledsen, bitter och svårt att acceptera. Invänta en mastodontblödning som jag brukar få efter ivf och ringa det sista tunga samtalet till kliniken.
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-24 08:40:51 följande:

    Jo,började googla igår och kolla upp möjlighet till ÄD,det är som du skriver,en längre process,och dyrare dessutom. På Aurakliniken tar de från 5900? för en ÄD,spermiedonation var typ 400?/rör.

    Min tanke var mest att jag skulle vilja ge sambon chansen att se sig själv i sitt barn. Jag har två barn som är från mig,de liknar mig på så många vis...Med spermiedonation faller de bort...men,jag tog upp det med sambon igår. Trodde tanken skulle skrämma honom lite,men han tog det med ro. Och nu har jag gett honom en chans att bearbeta det lite i väntan på domen för våra ägg idag.

    Fy lider med dig! Vad mycket acceptans det behövs i denna process egentligen,allt vad som innefattar detta med ivf...acceptans att måsta gå vidare på så många sätt...styrkekramar till dig! <3

    Men om det är ok att fråga,det är verkligen sista försöket för er? Är det pga av åldern? Eller bara att orken för flera försök är slut?


    Det är verkligen en fin tanke av dig att överväga äd för din mans skull. Den stora frågan är kanske om han ens tycker det är så viktigt i slutändan att se sig själv i sitt barn. Det gör man ju oavsett eftersom barnen härmar det vi gör. För en del är den genetiska faktorn jätteviktig och för andra spelar den ingen roll i slutändan, man älskar ju barnet lika mycket oavsett.

    Här har äntligen tårarna flödat, välbehövligt. Pratade med mannen igår och krossade även hans förhoppningar. Vad gör vi nu liksom och varför har vi väntat så länge. Vi har väntat på "det perfekta läget" som så klart aldrig kommer, nu blev det ju bråttom så vi skulle hinna med att få tillbaka äggen. Har nog också varit naiva då det var två toppblastocyster som befruktades för över 8 år sedan.. "Nåt av dem borde ju klara det"...

    Och nu är man plötsligt gammal, blir 39 och med 39-åriga ägg så sjunker chansen att lyckas avsevärt, en stor skillnad motför att vara 30. Mannen vill inte ge upp än och inte jag heller, så vi måste bestämma oss snabbt hur vi ska göra.

    Håller tummarna så hårt att ni får goda nyheter från kliniken idag!!!!!!!!!
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-24 18:15:11 följande:

    Väldigt klokt skrivet, så är det. Om barnet nu liknar genetiskt eller ej så är det ju ändå hans/vårt barn som man älskar precis lika mycket.

    Jo det är så viktigt att få brista ibland, oftast finner man styrkan att forsätta sedan. Tiden går oerhört snabbt och bara en blinkning så har ett år gått, skrämmande.

    Vad ni än bestämmer om detta försök inte går vägen så hoppas jag ni finner en frid i erat beslut

    Biologen ringde imorse, 7 ägg hade forsatt dela sig, men det var bara 1 som hade delat sig optimalt.

    Fortfarande fragmentering i grad 4 på alla,men de vill pröva sätta in den lilla som nu utmärker sig lite bättre. Om mot allförmodan 1 ägg till skulle ha fått upp farten i delningen tills imorgon kommer de sätta in två. Det var min önskan att de skulle göra det om nu 2 ägg såg tillräckligt bra ut.

    Så nu far vi inatt igen, förhoppniungsvis kommer det iallafall finnas 1 ägg för oss imorgon att sätta in. Jag är så nervös och vill inte hoppas det minsta på nått.


    Men åh vad härligt att ni får komma dit!!! Hoppas ni får sätta in två så ökar ju chansen något! :) Stort lycka till!!!
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-25 12:22:42 följande:

    Ett litet embryo vilar nu i livmodern,hoppas så att de är ett livskraftigt litet ägg trots sin skada...<3

    De andra 6 hade tyvärr slutat dela sig.


    Var bara tvungen att kika in och se hur det gått för dig idag. Grattis till ruvning :) Måste kännas underbart att ha kommit så långt nu mot alla odds. Vad har du för testdag?
  • Javelina
    Tino skrev 2020-09-26 09:42:33 följande:

    Härligt att vissa blivit gravida. Ledsen att många inte lyckats än. Jag har testdag imorgon, testade negativt dag 7 och 10 efter 5-dagars. Började blöda redan på rd8. Så detta gick inte vägen heller. Fem insättningar, inget barn. Jag känner mig låg, negativ och ledsen. Blir en paus nu för jag har fått pencillin pga en infektion. :(


    Förstår så väl hur du känner dig :( Ta tiden nu för att bygga upp ny kraft. Var snäll mot kroppen och komplettera med probiotika. Man blir så brutalt nedslagen av alla minus. Vägen till det förbannade minuset är ju så lång och påfrestande, besvikelsen känns emellanåt bottenlös. För de som slipper ivf är det bara att invänta nästa äl... Det ÄR orättvist! Ta hand om dig!
  • Javelina
    Thessan81 skrev 2020-09-26 09:20:11 följande:

    Började blöda imorse med lite molandevärk :(


    Jag blödde tidigt i min graviditet, åkte till gyn men det var för tidigt för att ens se hjärtslag. Fick vänta ett par veckor till och då så det fint ut. Det är såå vanligt med blödningar i början.
  • Javelina
    Thessan81 skrev 2020-09-26 13:57:30 följande:

    Så skönt att andra med varit med om samma. Då väntar jag och håller tummarnaHade du molande värk med?


    Har sagt i alla år att jag inte hade några gravsymptom alls men när jag nu gick tillbaka och kollade gamla anteckningar så hade jag som mensvärk runt bim och dagarna efter det. Var först hundra på att jag inte var gravid och sedan hundra på att det var missfall men gud vad skönt att ha så fel. :)
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-26 15:12:29 följande:

    Ja hoppas på det, det skaver på nått vis i livmodern idag, och sticks. Ja haha, nä... och tur det!

    Jag var så säker nu innan denna ET att vi går över till donation nästa gång. När vi bara får högt fragmenterade ägg...orkar inte gå igenom det igen,men nu vacklar jag i beslutet. Kanske vi ska försöka byta klinik,eller att jag får pröva Prednisolon(kortison) om detta försök misslyckas. mina förhoppningar är inte höga att det kommer att gå vägen.

    Läst att Prednisolon har minskat fragmenteringen hos många, inte vetenskapligt bevisat dock,så tror inte det är så lätt att få utskrivet i Finland

    Men med 3 ivf på 4 månader så känns det nog i kroppen.Jag är trött,kroppen kanske skulle behöva en paus medans hjärnan skriker kör på bara!


    Låter klokt att prova det som finns innan ni går över till äd men förhoppningsvis behövs det inte alls, du är ju ruvare nu! :)

    Det är ju ingen superkonstig medicin så nog kan kliniken gå med på att skriva ut det.

    Det svänger rejält här med, har beslutat att först använda oss av letrozol fram till jul, har ju recept kvar och jag fick ju faktiskt äl av dem, har pco och i princip aldrig egen äl. Efter jul kontaktar vi en annan klinik och gör ett nytt ivf-försök. Så nu har jag beställt ett gäng äl-tester och allt. Känns bra att släppa ivfen ett tag och ladda om, blir så ödesmättat och absorberande. Hela tillvaron påverkas och allt runtomkring hamnar i skymundan.

    Någon som rekommenderar Linné-klinken?
Svar på tråden IVF hösten/vintern 2020