Han vill men inte jag
MRAKas skrev 2020-08-29 18:02:27 följande:
Precis som det exempel jag försöker belysa här.När en kvinna frågar om råd ang abort eftersom hon inte riktigt vill bli förälder just nu så möts hon av hejjarop, ryggdunkningar, lyckönskningar och en allmän "you go girl" stämning överlag.
Det slår tillomed över så grovt att det börjar argumenteras att en abort går att motivera även ur det ofödda barnets perspektiv med motiveringen att det skulle vara bättre för barnet att inte födas, än att födas av en mor som inte vill bli förälder.
Vad skulle en man möta om han gjorde ett inlägg där han förklarade att han absolut inte vill bli förälder, men att han nu gjort en kvinna gravid av misstag o kvinnan har som högsta önskan i världen att föda barnet?
Jag tror vi alla vet, eller jag vet att vi alla vet, hur den tråden skulle utvecklas.
Män o kvinnor är idag inte likvärdiga i föräldraskapet, inte ens lite.
Det faktum att det finns ett antal rötägg till män som inte är varken villiga eller kapabla att axla sin del av föräldraansvaret är ett försvinnande litet problem i det stora hela.
I frågan om "abort eller behålla" kan man inte bemöta mannen och kvinnan likadant, då de har helt olika förutsättningar. Det kan inte att bli 100% jämställt.
Vad kan man ens säga till en man som inte vill bli förälder, men har gjort någon gravid? "Jag är ledsen för din skull, men det finns absolut inget du eller någon annan kan göra nu för att du inte ska bli förälder. Det enda du kan göra nu är att se till att du kan bli en så bra förälder du kan i den kapacitet du är bekväm med"?
Det är ju bara kvinnan som kan bestämma om hon behåller barnet eller gör en abort. Det finns ju inget annat alternativ, då det är ju hennes kropp det rör sig om. Även om man inte tänker på det så ofta längre, kan ju en kvinna dö i samband med hennes graviditet och förlossning. Det är ju bara hon som kan besluta sig för om hon vill ta den, om än rätt lilla, risken. Mannen har ju ingen röst alls i det beslutet, på gott och ont.