Hur aktiverar ni era tonåringar?

Hejsan,
Skulle behöva lite råd och tips av er klocka människor som kanske varit i min sits och har erfarenheter att dela med sig.
Lite bakgrund: Kom till Sverige 2008 för att vara med min sambo som jag haft tre års förhållande innan, och så klart läste SFI, efter det läste mycket inom ekonomi och samtidigt sökte jobb..Fick en liten söt tjej med sambon som lämnade oss när hon var två. Det visat sig att han inte ville ha barn eller familj. Det var kämpigt och svårt att uppfostra barnet på egen hand utan någon hjälp. Pappan till barnet hade väldigt begränsat intresse i hennes liv. Även idag tar det ibland flera månader att han träffar henne, han ringer dock ganska ofta dottern , ( hon är 11 nu). Jag har enbart sms kontakt med honom kring barnet då han ville själv avlägsna sig och jag själv har börjat känna så mycket hat mot honom så det var bästa lösningen så dottern inte blir indragen i allt detta . iaf hade mycket på mina axlar - arbete, uppfostra barnet.. och idag känns det att även när jag försökt att vara en bra förälder har jag gjort fel nånstans på vägen.
Dottern har väldigt svårt med kompisar och vänner. Idag vill hon bara sitta hemma och titta på tv, titta i sin telefon. Varje kompis hon haft sen förskoleklassen har typ "lämnat henne". Jag märkte att hon kunde vara elak och otrevlig ibland, visar ingen medkänsla och har bossy attityd. Hon har blivit lite bättre med åren men tjejerna i hennes klass undviker att umgås med henne, de har skapat sina egna kretsar och fryser ut henne. Det gjorde henne väldigt osäker och blyg att socialisera. Innan bokade jag henne på många aktiviteter och sporter men hon tappade intresse ganska fort för alla. Det enda hon bryr sig är spelappar , tik tok, snabb chatt .. Det hade hon kunnat titta på hela dan. Hon tittar på det medan hon äter, även när hon är på toaletten. Jag har tappt lusten att kämpa och förbjuda, då varje sekund när hon är utan " skärmtid" är bråk, gnällande.. När det är skola så är det regel att hon gör läxor först men det slarvar hon typ för 5 min och då är det igen bråk när jag kräver att hon gör det ordentligt . .Sen efter har jag inte heller tillräckligt med tiden ( jobbar heltid) att hålla koll på allt de gör i skolan, följa upp om hon gjort allt. Hon även ljuger, använder sig av små trick att undvika att det som ska göras. Det är lugnt hemma enbart när jag låter henne umgås med sin skärm.
Jag själv är inte nån bra förebild gällande vänner då all tid ägnar jag mig till henne och hushållet.. Umgicks enbart med folk som haft barn i hennes ålder så hon hade någon att leka med.
Vad /hur gör ni? Är väldigt trött , desperat och utbränd.. gick upp 20 kilo då har känt så mycket skyldighet och hopplöshet att jag inte kan hantera mitt liv längre och kanske har förstört ett annat genom det.

Tack för tipset. På fritidsen har de bara mindre barn och hon tycket det var pinsamt att vara med dem. Sist gick hon på dansgymnastik , en gång i veckan och såg jag genom fönstret att hon satt i hörnan medan andra gjorde aktiviteter. När jag pratade med läraren sa hon att XXX ville inte vara med.. Sen fått vi plats efter 2 år i Kulturskolan för pianolektionen. Det funkar också när jag är på henne och säger till 20 ggr om dan " du behöver öva". Har även skaffat oss en liten hund så hon har åtminstone en vän , men det är igen bråk när han ska tas ut.. iaf gör hon det på slutet .. puff .. Förra året var hon på sommaraktiviteter i skolan och då lekte hon med en tjej. Jag fick numret av tjejens mamma och de började umgås .. men efter några ggr de träffades ringde hennes mamma och sa att min dotter hade inga intresse förutom tv, ville inte leka med hennes dotter, de bråkade osv. Jag försvarade mitt barn så klart, men det var också slut på denna kompisrelation. Vi är medlemmar i en förening för ensamstående mammor med barn men där har det inte också funkat med kompisar. Sen efter kan jag själv se att det inte alltid fel på henne utan barn kan vara väldigt elaka när de är i överlägsen position, hon är blyg med andra barn och drar sig tillbaka. .. Nu är det lov och jag är på semester så vi åkte några ggr att bada, ibland på museer, busfabriken.. . Hon tröttnar snart på detta också för att "hon vill inte vara själv". Vi erbjöd några ggr hennes klasskompisar att åka med men inga av de tjejerna ville följa. Förra året hände det några ggr att nån följer med men inte i år. Sen har du rätt, jag har svårt att be om hjälp men i nuläget har jag egentligen ingen som jag kan vända mig. Funderar att ta henne till psykologen men vet inte om jag ska dit eller hon eller tillsammans.

Hur aktiverar ni era tonåringar?

INNEHÅLL