Utan beslut så spelar det ingen roll vad någon tycker, men du kan garanterat ses som olämplig om du väljer att flytta. Dessutom så får du inte flytta utan pappans godkännande när ni har gemensam vårdnad.
Vad du anser är irrelevant, det är barnets rättigheter som går först. Det var ingen som tvingade dig att ta ett jobb 20 mil bort, du valde själv. Arbetsmarknaden kanske suger där du bor just nu men då skulle du ha varit beredd på att pendla. Du har inte rätt att flytta hur du vill, det är den stora nackdelen med gemensam vårdnad.Nej men du försvårar det väldigt mycket! Det måste du väl inse själv? Jag tror det finns stor risk att tingsrätten dömer till pappans fördel om ensam vårdnad. Barnet har väl sin fsk där ni bor nu så det blir minst traumatiskt antagligen om sonen stannar hos pappan.Det gjorde de väl knappast efter att du informerat om att du skulle flytta 20 mil bort...? Varför tyckte de att barnet skulle vara hos dig, är pappan olämplig på något sätt, eller är det bara för att sonen är så liten än?
Det beror på att barnen ofta vid det laget har rotat sig alldeles för mycket för att det ska anses humant att flytta på dem, men en treåring är inte rotad på samma sätt som ett skolbarn, t ex. När det gäller vanliga fall av ensam vårdnad är det enbart för att pappan är fullständigt olämplig, t ex tung narkoman, kriminell, alkoholiserad eller liknande.Det har du inte sagt förut och det skiter de nog i ska du se. Varför skulle du inte kunna vara med? Ligger du inne på sjukan har du godkänd anledning, annars har jag svårt att se varför du skulle skjuta på en muntlig förhandling.
Först vore det intressant att veta varför du begärt ensam vårdnad? och självklart, om du flyttar så långt bort så är chansen stor att pappan får boendet. Varför skulle du ha rätten att bara ta ert gemensamma barn och flytta, och dessutom mitt i en vårdnadstvist. Jag skulle inte ens fundera på en flytt nu om jag vore du.
har du blivit kallad till en förhandling så måste du närvara. din advokat borde se till att det ska fungera ändå med att hen avbryter sin semester eller skickar en annan som kan vara där och hjälpa dig
Men är pappan olämplig?
Sedan måste du nog ändra ditt synsätt. Alltså barnet är inte din egendom som du låter pappan få träffa när du tycker det passar. Du ska liksom inte ?låta han? få träffa barnet utan det är någonting som SKA ske. Det är inte så att du på nått sätt gör pappan en tjänst el är snäll när han får träffa sitt barn. Ni är ju lika mycket föräldrar? Eller har du befruktat dig själv? Det låter nästan som att du aktivt vill sabotera umgänge. Varför vill du beröva ditt barn sin andra förälder?
Tänkte du någonsin på vad din son behöver och vill...? Eller var det bara dina behov som styrde?
Sonens pappa låter mig dessutom inte prata med sonen när han sover där två nätter!
Han påstår att han ringer upp om sonen frågar efter mig men det tror inte jag på för då hade han ringt varje gång han var där. Dessutom påstår han att sonens kläder är tvättade när de kommer tillbaka men det är inte sant.
Utifrån det du skrivit och om det inte finns mer att ta i beaktande så skulle jag bestämt hävda att din chans att få ensam vårdnad är minimal, närmare 0. DU har ingen som helst egentlig grund att få ensam vårdnad och jag finner det ytterst märkligt om din advokat inte informerat dig om det?
Och detta säger jag även om du INTE skulle tagit det ytterst egoistiska och rent av dumma beslutet att flytta 23 mill bort. Detta gör det såklart ännu mer orimligt att du skulle få ensam vårdnad.
Förstår du verkligen inte det själv? Du har ett konstigt resonemang, som om pappan inte är lika viktig i ert barns liv som du är utan någon som man såklart kan träffa då och då när det passar in i ditt liv.
Sonens pappa låter mig dessutom inte prata med sonen när han sover där två nätter!
Han påstår att han ringer upp om sonen frågar efter mig men det tror inte jag på för då hade han ringt varje gång han var där. Dessutom påstår han att sonens kläder är tvättade när de kommer tillbaka men det är inte sant.