• Liiann

    Ensamhet en folksjukdom

    Ensamhet är en folksjukdom, ändå är det nästan tabu att prata om det varför det också är svårt att ta ett första steg ut ur den.

    Jag undrar i största allmänhet vad det är för fel med att söka nya bekantskaper i kravlösa sammanhang? Det kunde handla om någonting så enkelt som att träffas via dejtingsajt eller ngn. sajt där man bara söker ny bekantskap, att man kunde träffas i en djurpark, över en fika eller ett besök på biblioteket. Man måste inte prata hela tiden, men gärna öppet då kallprat gör mig trött på livet. Gör det mig konstig? Är jag bortom hopp då man alltid ska framstå som intressant?

  • Svar på tråden Ensamhet en folksjukdom
  • Liiann
    Kusinen skrev 2020-06-04 17:38:08 följande:

    Det är tyvärr väldigt tabu med ensamhet. Bästa sätt att lära känna någon är att vara två...

    Vill man lära känna folk som ensam vuxen är nog föreningslivet det bästa. FBgrupper inom olika intressen kan också vara något.


    Tycker det är märkligt. Om ensamhet nu är ett så stort problem ska det väl inte också tabubeläggas, men det hänger väl i ihop med populariteten. Tur nog är jag inte en av dem som behöver vara det, men undrar dock vart man har störst möjlighet att komma i kontakt med nya människor och föreningslivet har jag sett många föreslå.
  • Liiann
    Kusinen skrev 2020-06-04 18:21:33 följande:

    Vet inte om det är så konstigt. Jag tänker att just för att det är ett tabu är det svårare att motverka och därför minskar inte problemet.


    Undrar varför det är tabu? Är det populariteten eller vad är det? Det finns ju flertal anledningar till varför människor är ensamma.

  • Liiann
    Kusinen skrev 2020-06-04 18:32:58 följande:
    För att det är nåt man själv för att bli? För att vi generellt har svårt för det vi upplever avvikande från norm?

    Men sen tror jag att det också påverkar att man traditionellt i alla fall inte sha synas märkas och ta plats och framför allt inte visa sina "problem" för andra. Länge var det ju tabu att prata om psykiska sjukdomar osv också. Av såna skäl anses det nog lätt konstigt att vara öppen med sin ensamhet och att vara konstig är ju verkligen tabu :)

    Jaha, du maner så. Det är klart att man kanske inte önskar att bli ensam eller snarare som en annan ensam person, impopulär om det nu räknas som ett avvikande från normen. Jantelagen.


    Tänker man att personen är ensam pga. psykiska besvär kan det så klart väcka en viss vilja till distans, det var inte allt för länge sedan en del levde på  institutioner på 40-talet som exempel varför det fortfarande kan vara lite tabu med isolerade individer. Att vara konstig är tabu... ja det kanske det är.

    Är det konstigt att ha enkla och kravlösa intressen?

  • Liiann
    Kusinen skrev 2020-06-04 18:59:43 följande:
    Nej, det har väl de flesta. Få människo har väldigt avancerade intressen. Många jobbar, umgås med familjen, går på bio, grillar, tar en tur med båten om man har en, tränar, går ut med hunden osv.
    Jag tror att det är hela min föreställning om hur andra är eller har det som spökar för mig, som om de hade perfekta liv till skillnad från ens egna ikl. deras intressen. Jag tror också att jag ställer ribban för högt för både mig själv och andra. Lite onödigt kanske. Fast sådär har jag varit sen jag var liten, trott att andra haft det jätte kul eller spännande fast de i verkligheten enbart haft en vardag som vem helst.
  • Liiann
    Tecum skrev 2020-06-04 19:55:27 följande:
    Jag tror att i vårt samhälle värderas social kompetens, samarbete och gemenskap väldigt högt. Den som inte riktigt passar in eller klarar att ta kontakter ses kanske omedvetet som lite konstig, "vad är det för fel på hen". Samtidigt vill man inte peka ut människor, då undviker man hellre att tala om det vilket i sin tur gör att problemet sopas under mattan.
    En annan orsak är att felet alltid anses ligga hos den ensamme, hen är i minoritet och det blir ens eget ansvar att lösa situationen.
    Det känns inte riktigt rättvist, de flesta av dem som är ensamma är gamlingar, sen kan ensamheten också vara självvald.

  • Liiann
    Tecum skrev 2020-06-04 21:20:52 följande:
    Om ensamheten är självvald är den inget problem och inget man lider av. Men det är aldrig rättvist att bli dömd bara för att man inte är som andra förväntar sig.
    Nej, det är som om de flesta redan skapat sig en bild av en innan man ens lärt känna  varandra. Ensamheten bara i sig är skrämmande för många antar jag.
  • Liiann
    Aurora Borrealis skrev 2020-06-04 22:20:39 följande:

    Det finns sånna där vänskapssajter där folk kan göra roliga aktiviteter ihop. En sida heter citypolarna.se. Den är bra!

    Det finns ju många människor som är ensamma periodvis under sitt liv, det är normalt t ex vid flytt till ny stad, efter skilsmässa etc. Sedan är det ju också skillnad att känna sig ensam och att vara ensam, men det finns som sagt sajter där folk ses för att göra saker ihop med helt nya människor, endast vänskap.


    Tack för tipset om en och annan läsare kunde få lite råd.
Svar på tråden Ensamhet en folksjukdom