Inlägg från: Solblomma30 |Visa alla inlägg
  • Solblomma30

    Hyperaktivt barn (en vecka gammalt)

    Hej! Så bra att du frågar här när du undrar över något, tycker att du verkar vara en bra mamma som söker info och råd! Förstår inte riktigt den lite hårda tonen här i tråden med tanke på att du bara ställer frågor, och är en helt nybliven mamma. Det är verkligen inte lätt att veta vad som är normalt bebisbeteende när man inte har erfarenhet.

    Ni kanske inte har haft hembesök från BVC än, men som några andra har sagt så är det bara att ringa dem närsomhelst. De svarar mer än gärna på alla frågor man har.

    Och det behöver väl inte sägas igen, men att bebisar beter sig på ett sätt som för en vuxen utan erfarenhet kan verka som lite hysteriskt när de vill äta är helt normalt. Det är för att se till att de får mat. Ett överlevnadsbeteende. Det är normalt att bebisar vill äta jätteofta, och man kan inte mata dem för mycket. Så om bebisen verkar vilja äta var femte minut så ge honom bröstet/flaskan. Det är det lättaste sättet att hålla en nyfödd lugn (och även äldre bebisar). Sen är det också normalt att en bebis skriker i en timme, tyvärr. Oftast kommer det kvällstid, och en del kallar det kvällsmissnöje. Man får testa allt, som ni har gjort, mata, byta blöja, bära, gunga i famnen.

    Mitt bästa tips är att (när man har sett till att bebisen har fått mat och ny blöja) sitta på en pilatesboll med bebisen i famnen, mot bröstet, och gunga/studsa försiktigt upp och ned. Det har lugnat även den argaste bebis här hemma.

    Stort lycka till! Det låter som att du har en helt normal bebis därhemma :)

  • Solblomma30
    Poppy75 skrev 2020-06-03 09:29:05 följande:

    Uppenbarligen så klarar TS av att ta hand om sitt nyfödda barn. Att man ställer frågor betyder inte att man inte kan ta hand om sin bebis. Det är helt normalt att vara orolig som nybliven mamma.

    Du har faktiskt en hård och dömande ton. De flesta nyblivna mammor är lite sköra och därför är det extra onödigt att låta hård. Vad är vitsen med det liksom?


    Jag håller verkligen med. Vi ska nog alla tänka på att TS födde sitt första barn för sju dagar sen. Minns ni hur sköra och osäkra ni var då? Jag var ett vrak när mitt första barn var en vecka gammal. Grät mycket och sov lite. Ammade konstant. Tyckte att livet var upp och ner. Jag hade ingen aning om hur man skulle ta hand om en bebis, och jag tyckte att det var väldigt svårt att läsa av signalerna från en nyfödd. Jag ställde frågor till allt och alla. Som TS verkar göra. Och det gick hur bra som helst med min förstfödda. Hon är en frisk, glad och stabil tjej.

    Och visst kan man om man inte har erfarenhet tycka att normalt spädbarnsbeteende är hyperaktivt! Små bebisar kan ju vara helt galna när de blir hungriga eller har ont i magen. Det är väl bara bra att TS är uppmärksam och undrar vad som är normalt eller ej!
  • Solblomma30
    Fosse skrev 2020-06-03 09:09:40 följande:

    Tycker inte det är en hård ton. Den enda som uppvisat ett olämpligt beteende är TS som ropade "troll", ingen annan.

    Och om man ska vara helt ärlig så är det inte alls normalt att inte förstå barns basala behov. Människan har knappast överlevt om en mamma inte hade en instinktivt förmåga att ta hand om sitt nyfödda barn.


    Tycker du inte att du har en hård ton? När du skriver att det inte alls är normalt att inte förstå barns basala behov? Förstod du alla signaler från ditt första barn? Jag har fyra barn och jag kan säga att jag fortfarande lär mig nya grejer varje dag, så åtminstone jag var inte fullärd förälder samma vecka som mitt första barn föddes! Och att ställa frågor är en del av den instinktiva förmågan att ta hand om ett barn. Om TS inte hade förmågan så hade hon struntat i att ställa frågor. Var snäll.
  • Solblomma30
    pepsimax skrev 2020-06-04 22:22:49 följande:

    Håller med, barn är så väldigt olika också, jag kunde inte hantera saker på samma sätt med mitt andra barn som med det första. Vissa grundläggande saker är ju lika, men inte allt!

    Jag var i chocktillstånd första veckan med bebis och ensamstående, kändes inte som jag var mamma på riktigt, utan bara hade fått en bebis att ta hand om ett tag. 


    Ja, precis, att vara i nån form av chocktillstånd första veckan efter förlossning är väl normalstatus för de flesta förstföderskor!? Jag minns att jag kände det som att någon hade sagt till mig att jag skulle jobba som hjärnkirurg, utan utbildning :) Jag var skräckslagen! Men det gick hur bra som helst. Och jag håller helt med, det ena barnet är inte det andra likt. Man lär sig så mycket nytt för varje barn man får.

    Det gör förresten så ont i mig att det ofta blir sån hätsk stämning på Familjeliv. Där människor i en utsatt situation (nyförlösta osv) ska bli påhoppade av människor som helt utan kött på benen påstår att de är dåliga föräldrar. Vad får man ut av det? Det finns så mycket ondska i världen alltså. Föräldrar och mammor borde värna om varandra och vilja hjälpa andra som är i en sits där man själv nyligen var. Mer kärlek på onlineforum alltså!
Svar på tråden Hyperaktivt barn (en vecka gammalt)