Kroppen tror jag är gravid, men vet att jag inte är det
Jag fick min son för snart 2 år sen. Fick tillbaka min mens veckan innan han fyllde 1 år och vi startade aldrig med preventivmedel för vi tänkte att små syskon få komma när det funkar. Men det senaste halvåret har vi längtat mer och mer och sen dess har min mens krånglat.
Den var alltid regelbunden förr. Jag anstränger mig verkligen för att inte längta och räkna dagar och sånt, trots det försvann mensen i 4 månader i gästats/vintras. Hade ens knappt några flytningar och kände mig som året efter förlossningen.
Precis när jag hade börjat prata med sjukvården så kom den tillbaka.
Allt frid och fröjd i några mån men nu har den varit borta i snart 2 månader, men de här månaderna tror verkligen kroppen att jag är gravid. Dock tror jag inte på det eg efter som jag tagit 3 negativa tester redan förra månaden (utspridda på månaden).
Är svin jobbigt för det är liksom inte lite symptom det är liksom ?full on? samma gravid symptom som med sonen.
Har i 2 mån besvärats av:
? pms humörsvängningar
? kramper i magen och ryggen (som innan mens)
? halsbränna
? kissar många fler gånger per dag
? bröst som är ömma, vissa dagar så ömma att jag gråtit
? varvar superhungrig med ingen matlust alls.
? mina bristningar från sonen har blivit blå igen.
? extremt trött hela tiden (klara av att jobba men när man får en stund för sig själv känns det som det är mitt i natten)
Mfl.
Om man inte är gravid är det här inte värt att gå runt med.
Blir också bara mer och mer orolig att det skulle vara så att jag är i förklimakteriet eller nått. Min syster fick nyss veta att hon är det och det är därför jag tänker i dom banorna och det gör inte oron mindre.
Sjukvården tycker inte jag ska oroa mig utan vänta ut det. ?Det låter som mensen kommer snart.? Visst du.. ????
Har ni tips hur man kan huvudet ur gravidläge?
Jag vill bli normal igen..