Depression eller annat?
Har levt särbo med av kvinna i två år. Jag har ett barn I övre tonåren, medan hon har några som är tio år yngre. Vi bor på var sin sida i en medelstor stad. Sedan ett halv år tillbaka har vi umgåtts allt mer sällan, men vi älskar varandra. Det är nästan uteslutande jag som bjudit in till umgänge i olika former. När jag ringer svarar hon inte, men det kan komma ett SMS där hon skriver att ?... är inte på humör att vara social...? och ringer inte upp mig. Hon tillbringar barnfria veckor i soffan hemma, slutat träna (som jag vet att hon tyckt om tidigare) och verkar ta en social distans till inte bara mig, utan även andra. Hon har för ett tag sedan sagt att hon behöver vara ensam ett tag, tar avstånd från närhet och att hon känner sig ?låg?. Vi har formellt inget förhållande idag och vill det inte heller, just n, men om och när hon vill in i ett förhållande, är det med mig. Jag börjar misstänka att hon drabbats av depression och vill hjälpa henne, men hon anser sig inte vara drabbad av depression. Vad kan jag göra? Har erbjudit mig att hjälpa henne med vad det än kan vara för att underlätta för henne och vara en avlastning. Följa med henne till Hälsocentral, för att utreda varför hon känner som hon gör. Är det hon uppvisar vanliga tecken på en person som drabbats av depression? Hur kan jag på bästa sätt hjälpa henne? Vi bor som sagt inte tillsammans, hon släpper inte in mig i sina tankar och undviker umgänge, även med mig och svarar senaste tiden inte ens på telefon.