Gränslösa ex o styvbarn!

Vissa delar är väldigt likt men hon utpressar honom genom att gråta. Ilska visar hon inte mot sina föräldrar utan det är nåt som hon riktar mot mig eller mot andra vuxna som säger ifrån.

Hennes farföräldrar blir hon vansinnig på o hon har ett stort hatobjekt i min bästa väninna. Det var en incident när vi gifte oss o hans dotter försökte köra över mig med själva upplägget för bröllopet o surade över att hon inte var inräknad på bröllopsnatten. Hon försökte dominera mig där o då gick min kompis in o plattade till henne lite, inte fysiskt såklart men hon fick sig en vass tillrättavisning o det är sånt hon inte glömmer.

Stämmer nog lite överens om det du beskriver.

Hon reagerade starkt på att vi skulle ta in på värdshuset den natten o att inte hon o mina barn var inräknade. Mina barn hade aldrig ens tänkt tanken. Men så här har det varit o det var ännu värre förr när de var yngre o alla bodde hemma.

Så som du o flera andra förstår så hade vår relation aldrig överlevt om inte kärleken var så stark. Det här sista som hände var bara toppen på isberget!

Min dotter var 16 år då o de är lika gamla.

Hon har aldrig velat ha eget rum men här har vi satt ner foten faktiskt. Hon o min dotter har fått dela rum, det har egentligen inte varit några problem men det ska alltid försökas hela tiden.

Jag vet inte vad det där har handlat om men tippar på kontrollbehov.

Oj o här har jag suttit o länge trott att det bara är jag som har det så här. Visst har jag läst om turbulens i bonusfamiljer men då handlar det i princip jämt om barn som är betydligt yngre än vad min mans dotter är.

Känner verkligen igen det där att hans dotter beter sig som en svartsjuk dominant fru mer än som hans barn. Hon agerar som att hon blir bedragen om han ger mig uppmärksamhet eller uppvaktar mig på födelsedagar. Också det där med att hon accepterar o respekterar sin mammas lösa förbindelser o privatliv medans hon vill sätta in en kil i vårt privatliv. Då tror jag ändå att hon gillar mig men det spelar liksom ingen roll. Hon kan komma på måndagen o fråga ut oss om vad vi gjort under veckan o vad vi har ätit. Svarar han då henne nåt som inte faller henne på läppen så blir hon vansinnig, speciellt om vi gjort eller ätit nåt som låter lite för bra när hon inte varit här.

Det är fruktansvärt frustrerande att hålla tyst många gånger för det är provocerande att bara lyssna på. Har bara lust att be henne hålla käft o skaffa sig ett liv.

Nu kan hans dotter bjuda till o vara gullig mot mig men det är när han inte är hemma. Då är hon väldigt trevlig o vill umgås med mig men just för att det är enbart då hon gör det så har jag tröttnat på det också. Känns bara falskt o att man är nåt andrahandsalternativ på umgänge. Är din mans dotter likadan?

Nu vet jag inte om hans dotter har nån diagnos o bryr mig egentligen inte heller längre.

1. De kanske inte såg ert fåniga inlägg på insta.

2. Det är hans dotters hem mer än ditt. Barn går före partners så stick och brinn biatch!