Sexliv som inte funkar

Jag känner att jag behöver skriva av mig och få höra vad någon annan har att säga om min situation. 

Jag har varit ihop med en man (är kvinna) i cirka 1 år, och allting i vår relation känns fantastiskt. Vi har gemensamma projekt, intressen, bor ihop, jättefin kommunikation och pratar massor om våra känslor och tankar dagligen. Det finns bara en sak som inte funkar, enligt mig. 

Jag är en väldigt sexuell person och tycker att sex är en jätteviktig del av relationen. Sex i vår relation ger mig trygghet, närhet och gör att jag känner mig närvarande med honom. Jag vill egentligen ha sex nästan varje dag. Min partner har en lägre sexlust, så vi har i snitt sex ungefär varannan dag. 

Problemet är att jag inte kan ta något initiativ till sex med honom, eftersom hans sexlust springer i motsatt riktning då. Han har förklarat det som att han blir självmedveten och dålig självkänsla gör det svårt att "ta emot". Om han har lust så har vi alltid sex. Jag har även sex med honom/går ner på honom även när jag inte är jättesugen men tänker att sånt gör man för varandra och det är ju inte jobbigt direkt. 

Veckan innan mens har jag extra stort behov utav närhet och känner mig ganska skör. Det är då det här brukar bli ett problem. Tänk er att vara den som har större behov av sex, men det enda jag kan göra är att gå och vänta på att han ska bli kåt av sig själv. Det känns otroligt frustrerande. Vi har pratat om det massor av gånger men kommer inte fram till någonting vettigt. Han vill inte öppna upp relationen. Vi har provat att schemalägga en dag i veckan som är "vår" där vi gör saker som vi båda tycker är viktiga för vår relation, men den brukar störas av annat eftersom både vi och våra nära är ganska spontana. Det brukar sluta med att någon kompis kommer på besök hela helgen eller nåt.. 

Jag vet inte vad jag ska göra längre, jag lever i en relation som jag ÄLSKAR. Men jag går också hela dagarna med liiiiite för lite närhet och sex. Det gör att jag inte känner mig helt närvarande med honom, jag uppskattar inte vår relation riktigt utan letar efter distraktioner hela tiden. 

Han vet inte heller vad han ska göra, säger typ "jag är så kåt som jag är, och det går inte att ändra på". Vi har pratat om att han ska öva på att våga "ta emot" sexinitiativ men det har inte gått alls. Slutar med att han skojar bort det vilket gör mig ledsen. 
Jag har provat att onanera mer, att acceptera relationen jag har valt, att be om sex och närhet mer tydligt. Ingenting leder någonstans, och han är inte särskilt motiverad att ändra på sig eftersom han tycker att vårt sexliv är fantastiskt! Han får ju precis så mycket sex som han vill.... Jag är så desperat nu att jag t.o.m. är villig att skriva en smärre novell om vårt sexliv till främlingar på internet. 

Snälla hjälp, vad gör jag?? 

Vet vad du menar! I tidigare relationer har jag tappat lusten totalt. Så är det inte nu längre! Men har betydligt högre lust än min helt fantastiska sambo. Vårat sexliv är helt amazing och i början var det väl mest han som tog initiativ men jag var ju på direkt. Nu på senare tid så är det alltid jag som tar initiativ och ofta får jag anstränga mig lite extra för att han ska bli sugen.... Men många gånger heter det att han inte orkar, har ont i huvudet osv (wtf).. Tvivlar inte på hans känslor men det är fan jobbigt. Saken hör till att han är en mkt upptagen man med både heltidsjobb och utöver det lantbruk och en hel del köttdjur så han har full fart från tidig morgon till sen kväll och är oftast mkt trött.. Då finns liksom inte energin.. Men svårt å veta vad man ska göra åt saken. Emellanåt blir jag så frustrerad å liksom säger rakt ut: Men för f*n ta i mig!!! Han själv gillar ju att bli myst med och smekt på över hela kroppen och bara njuter (och blir helt paralyzerad av njutning).. Behöver inte vara sexuellt... Men gör han tillbaka? Nopp... Så tröttsamt... Jag tycker ju om att ta i honom men överväger att typ sluta å "ge tillbaka med samma mynt" ... Å se om de kan bli någon förändring... 

Det är så jag gör, ger tillbaka med samma mynt...
Inte som hämnd, men det är trist att hela tiden få tjata om det, så, jag försöker få det att rulla på, få tiden att gå, roar mej själv istället.
Uppmuntrar när man kommer nära men det blir inget svar.
Trist...

Ja, så där är det här med.
Det mesta fungerar egentligen bra, men så kommer man till sex och där tar det tvärstopp. Tråkigt och jag vet inte vad man gör, men ett fiffigt tips vore ju trevligt!
Jag försöker värdera de goda bitarna och vikta dom mot de sämre och det är väl så långt jag kommit ännu och det har varit mitt alternativ hittills.
Det fungerar ju men det är varken optimalt eller roligt!

Ja, så där är det här med.
Det mesta fungerar egentligen bra, men så kommer man till sex och där tar det tvärstopp. Tråkigt och jag vet inte vad man gör, men ett fiffigt tips vore ju trevligt!
Jag försöker värdera de goda bitarna och vikta dom mot de sämre och det är väl så långt jag kommit ännu och det har varit mitt alternativ hittills.
Det fungerar ju men det är varken optimalt eller roligt!

Har en vän som är i samma situation. Han har varit det i flera år. Förut sa jag alltid att han skulle kämpa och att det kanske förändras med tiden. De har såklart pratat om det och försökt med det mesta . Men mitt senaste tips var att de borde separera. Sex är viktigt . Det är inte schysst att behöva hålla tillbaka på något som är så viktigt. Tror inte det kommer hålla i längden när man är så olika tyvärr.