Andra saker att tänka på om ni flyttar till USA på fyra år
Du kommer med största sannolikhet bli hemmafru med allt vad det innebär
Kommer hans sjukförsäkring skydda dina barn?
Efter fyra år kommer era lite äldre barn i mycket vara amerikaner och vilja fortsätta skola där med allt vad det innebär av visum, kostnader mm. Hur ska ni hantera det?
Kontakt med övrig släkt?
Jo, just nu är läget för utresa svart. Planen från hans nya arbetsgivare är att vara på plats i mitten av september. Det får vi isf anpassa till skolastart i september för barnen. Ingen vet hur det blir, verkligen ingen. Men kanske att det blir förskjutet någon månad.
Graviditeten är som sagt helt oplanerad, det fanns inte på vår karta. Vi har AKTIVT skyddat oss sedan dag 1, Jag bytte spiral för 2 mån sedan , börjar nu fundera på om ngt gått fel vid insättandet men det är en annan historia. Min poäng är att en bebis aldrig funnits med i ekvationen. Jag ser det också som i princip praktiskt omöjligt att rodda en utlandsflytt med 7 barn varav en nyfödd. Jag har också svårt att se hur det praktiskt skulle gå till på plats, tänker redan nu att det är en enorm logistik kring att 6 barn ska iväg till skola på morgonen. Hämtas/mötas upp på eftermiddagen och allt det praktiska runtomkring. Att rodda det med bebis, sedemera 1 åring känns inte aktuellt.
Blir glad av att du tar upp frågan kring arbete och försörjning, det är så många som låter den gå förbi och tänker att det ordnar sig.
Min utbildning är i princip värdelös utomlands och som medföljande anhörig får jag inte arbetstillstånd. Jag har funderat på att arbeta som konsult mot svenska arbetsgivare då mycket arbete kan ske på distans. Mannen får en lön som överstiger vad vi gemensamt drar in per år här och nu, utöver det står arbetsgivaren för boende, leasingbilar, sjukförsäkring för oss alla (förutsatt att vi gifter oss), samt alla barnens terminsavgifter. Rent ekonomiskt så skulle jag ALDRIG sätta mig den kvinnofälla det innebär att följa med partnern när han gör karriär utan att få ngt för det. Lösningen i vårt fall blir att hans arvode utbetalas till en stiftelse som vi tillsammans äger och därmed blir pengarna våra gemensamma. Hälften hans, hälften mitt.
Ja, många stora frågetecken att reda ut. Men just nu uppfylls mina tankar av graviditeten och beslut kring den. Jag känner mig 99% säker på att jag vill avbryta men det är svårt.
Det är precis såhär mina tankar går, beslutet är så mkt mer än just här och nu. Hur påverkar det oss, och barnen år framöver?
Hans barn är äldre än mina så det här med att rota sig och inte vilja flytta hem misstänker/tror jag blir svårare där. Det är 2år på kontrakt sedan ytterligare 2år, efter det möjlighet till förlängning.
Hans äldsta dotter blir 16, så hon kommer bli myndig under tiden vi är där. De andra 5 barnen kommer om 4 år att vara 17, 15, 13, 11 och 8. För alla, utom möjligtvis minstingen, kommer det bli uppslitande att flytta igen.
Livet som hemmafru har aldrig någonsin tilltalat mig, men jag är villig att ge det ett försök. Skulle jag vantrivas så kan jag ta konsultuppdrag mot svensk arbetsgivare.Hans sjukförsäkring skyddar mig och barnen förutsatt att han och jag gifter oss. Något vi ändå pratat om, vi kommer inte ställa till med bröllop eller så utan helt enkelt bara gifta oss med barnen närvarande.
Jag har lekt med tanken på att liksom ?låta? honom flytta med sina barn. Så bor jag kvar med mina, det om något blir ju en prövning för relation och motivation.
Mannen vill inte det, det är något han vill att vi gör som en familj eller inte alls. Han skulle då utifrån sin arbetssituation behöva anställa hjälp med markservicen i hemmet, vilket inte känns som ett bra alternativ.