Inlägg från: Kalaspuffen300 |Visa alla inlägg
  • Kalaspuffen300

    När är barn redo för barnvakt?


    Det känns som att de flesta har en bebis som kan sova hos mor- eller farföräldrar en natt hit eller dit utan problem och är nöjd hos de flesta (t.ex att sitta i famnen eller leka en stund hos andra). 
    Vår dotter är snart 6 månader och har alltid föredragit att vara hos mig eller hos sin pappa. Hon blir rädd när andra människor närmar sig henne och hon börjar gallskrika om någon annan plockar upp eller håller i henne. Hon är väldigt reserverad mot "främlingar" och om vi har främmande så hänger hon runt min hals hela tiden och protesterar högljutt om jag lägger henne ifrån mig. Reagerar alla bebisar så kraftigt? Är det bara en fas och i så fall hur länge brukar det hålla i sig? Eller har det med hennes personlighet att göra?

    Vi har släktingar som erbjudit sig att vara barnvakt åt dottern några timmar på dagen eller en natt så att vi kan vila och spendera lite tid tillsammans på tu man hand. Det hade varit jättetrevligt. MEN det känns helt otänkbart att lämna henne till en barnvakt nu eller ens inom några månader eftersom hon totalvägrar andra människor. Alla säger att vi måste vänja henne, men det är svårt eftersom hon fortsätter skrika tills jag eller pappan plockar upp henne i famnen. Jag vill såklart inte tvinga på henne något hon inte är redo för. Våra släktingar "surar" för att vi inte vill lämna bort henne till barnvakt på ett tag... Jag vet inte riktigt hur vi ska göra eller tänka kring detta?
  • Svar på tråden När är barn redo för barnvakt?
  • Kalaspuffen300
    Kan tillägga att jag inte har något behov av att lämna bort dottern för att ha egentid egentligen. Det känns som påtryckningar från min sambo, släktingar och vänner att det är så det ska vara. Man ska inte hålla för hårt vid sitt barn och gärna "lämna över" tidigt, först till barnvakt och sedan förskola. Bebisar lämnas gärna till t.ex mor- och farföräldrar någon dag i veckan och barnen ska sedan börja förskolan när de är 1 år. 

    Jag får en känsla av att våra släktingar som erbjudit sig att vara barnvakter styrs mer av vad de själva vill och hur det ska vara än hur vår dotter faktiskt är. Ibland har hon varit ok med att andra pratar och interagerar med henne, men då har hon oftast suttit i vår famn. Men det blir ju helt omöjligt för någon annan att trösta (vilket man behöver göra stup i kvarten med ett så litet barn) eller försöka få henne att somna när hon blir rädd bara av att vara i någon annans famn. Hon är inte tillräckligt trygg med det och då tycker jag det blir knepigt att lämna bort...
Svar på tråden När är barn redo för barnvakt?