Flerbarnsmammor
Båda mina graviditeter har varit snarlika. Andra va något sämre. Mer foglossning och halsbränna emellanåt.
Själva förlossningen var en dröm andra gången. Gossen kom ut på några timmar. Upplevde även smärtan mer hanterbar med andra. Behövde inte ligga konstant med lustgas som med första barnet. Krystvärkarna kom dock redan när jag var bara 7 cm öppen. Efter några rejäla krystningar hade det öppnat sig till 9 och då hjälpte barnmorskan till att "bända upp" den sista cm när jag fick nästa värk. Aldrig hört talas om att man kan göra så, men det funkade bra. Efter de kom han ut nästan direkt.
Tyckte dock att själva starten med andra var mer diffus. Svårt att riktigt säga när det var dags. Hux flux började jag få oregelbundna sammandragningar som smärtade lite mer. (kunde inte skilja på om de va sammandragningar eller förvärkar). Det varierade från 7-15 minuter mellan. Efter några timmar slutade dom helt och jag kände inget alls på några timmar. På kvällen började det igen. Då va de fortfarande oregelbundet men med lite mindre tid emellan.
När de va ca 6 minuter åkte vi in, mest för att min mamma insisterade via telefon. Jag själv trodde de va för tidigt men är tacksam att ja åkte. 25 minuter senare när vi precis kommit till förlossningen så va de bara 1 minut emellan.
Så jag tycker man skall vara lite mer generös med andra barnet. Hela förloppet kan gå så mycket fortare.
Läkningen efter skulle jag säga var snabbare men andra. Han kom visserligen på vintern så jag tog det mer lugnt med honom än med förra som kom på sommaren.
Omställningen från 1-2 skulle jag som nån annan skrev beskriva som lättare än 0-1. Jag kände mig mer erfaren att ta mig an allting. Och tyckte att jag samlat ihop en hel del trix o knep från första barnet. Dock är dom väldigt olika i hur dom vill bli tröstade och nattade så där fick jag ändå börja om och prova fram helt nya tekniker :P
Det skiljer bara 17 månader mellan mina barn så det blev lite körigt med dagvilan och kvällsnattningen för storebror i början. Inte ovanligt att lillebror börja skrika mitt i nattningen. Men till slut hittade vi rutiner som funkade.
Ursäkta långt svar och lycka till med familjen!