Kriminalvården - Hur stor spelar ens bakgrund roll?

Det beror väl främst på vad du har begått för slags brott.

Skall du arbeta inom Kriminalvården så gör SÄPO en kontroll. Så du kan inte räkna med att glida under radarn där.

Men är det BARA EN CHANS som gäller. Om man gjort sig skyldig till något så är det kört?

Jag tycker du har tänkt helt rätt här.

Satsa på universitetet först ifall du vill jobba på KV.

Håll dig uppdaterad kring brottsregistret, vilket du bör kunna göra med polisen. Det är nämligen inte sekretess på uppgifter som du redan vet om. Däremot är det annorlunda med misstankeregistret så se till att inte utsätta sig för miljöer eller människor som placerar dig i polisens ögon.

När det gäller brottet så är det skillnad på brott och brott. Även böter för fortkörning är med i brottsregistret.

Under interjuven så kommer du bli utfrågad om din bakgrund. Kriminellt umgänge. Relation till droger. Samt om du blivit dömd för något brott och isåfall vilket. Kriminalvården frågar också dig ifall de får begära ut uppgifter i brotts- och misstankeregistret.

Med andra ord; kör med raka rör.

Jag som själv rekryterat åt kriminalvården drar öronen åt mig när en del säger att de aldrig testat någon drog eller har haft vänner som är halvkriminella. Det upplevs inte som rimligt såvitt du inte har suttit i skogen eller i din ?ungdom? ej varit på någon fest.

Din karaktär avspeglas i hur du hanterar det och vad du anser om det och på vilket sätt du har tänkt efter i sammanhanget.

Va ärlig så kommer det gå bra men allt beror på vad du har gjort också. Vet du att det är allvarligt och lett till fängelse så vänta så tiden är mogen.

Men OOOJ vad glad jag blir att du föll i tråden. Jag börjar med att jag säga att jag enormt tacksam och att du begriper hur glad jag blir av att kunna skriva till och att du är här! Tack, tack och åter tack, snälla!!

Okej: Det där med att du drar öronen när någon säger att de inte provat på någon drog och samtidigt säger att de haft halvtkriminella gäng. Jag blir orolig för att jag dricker inte alkohol och har alltid varit försiktig med alkohol till och med sedan tonåren. Trots att jag gick på fester även om det inte var så många. Gick oftast på discon dock (Tonårsdiscon) som kommunen anordnade åt tonåringar från vis ålder till en vis ålder. Jag har dock provat alkohol och blev full för första gången under vuxenlivet och har sedan inte blivit full eller druckit något.

Narkotika, min äldre bror har sysslat/sysslar med narkotika. Jag märkte hans förändring och hans aggressivitet som växte och växte som jag slutligen begärde hjälp ifrån socialen att bli placerade någonstans bort ifrån familjen. Har idag ingen kontakt med familjen.

Låter jag rimlig. Knappt alkohol eller narkotika trots en familjemedlem som är missbrukare?

Jag begick snatteri under sena tonåren och därefter hamnade jag i en mörk period (Innan jag vart placerad bort ifrån familjen). Så jag befann mig i en svår ställen rent psykiskt innan jag fick hjälp av socialen. Det ledde tyvärr till våldsbrott. Ingen fysiskt attack emot någon eller sexuellt brott. Men det var olaga tvång och skadegörelser. Ett händelseförlopp jag idag ångrar djupt. Jag är förövrigt inte aggressiv av mig till skillnad från min äldre bror och jag. Så utvecklade han utåtagerande på grund av hemmiljön och jag vart mer inåtvänd av mig.

Jag har en annan fråga till dig: Kriminalvården är väl en KBT-Program för intagna? Tänker jag rätt bana, jag har fokus på socionomprogrammet för jag tror jag kommer lära mig enormt mycket därifrån och därefter kan jag bli en KBT-behandlare inom kriminalvården. För visst var det som så att man blir utbildad KBT-Behandlare om man blir anställd?

Får man själv vilket område man vill jag jobba med? Jag vill gärna ha fokus med våldsbenägna män. Men man kanske egentligen inte får välja?

Tack för svar!

Njaa. Jag menade att vi alla har känt någon som kan vara bekant idag som begått handlingar som är tveksamma. Exempelvis vänner som brukar narkotikabrott. Att påstå att man inte haft bekant eller vänner som gjort något olagligt är ju knappast rimligt. Kan upplevas som ljug att INGEN gjort dumma saker i ens närhet.

Som sagt KV frågar vid slutet på interjuven om du känner folk som är kriminella; det är då läge att redogöra för din bakgrund och hur du har det idag.

Det där med din bror är värt att berätta då och hur det har påverkat er i familjen. Du har ju en erfarenhet som är värd att använda i jobbet så det är bara positivt.

Gällande alkohol så får man frågan om en alkoholkonsumtion - personligen älskar jag öl ockå gillar ölmässor och en fredag med ledig helg är alltid trevlig med 3 öl typ. Mera än så somnar jag.. dricker för att det är gott helt enkelt. Normalt.

När det gäller din bakgrund med våld så MÅSTE du redogöra om detta och hur det påverkade dig då och vad du har lärt dig av det. Reflektion är allt I sammanhanget.

Utbildningen är högst aktuell men inget krav dock är krav för programverksamhet. Men då skall du inte söka jobb som krimianlcårde utan som program-behandlare. Många av dem har bakgrund som klienter faktiskt. De sol själva suttit inne får en hög pondus eftersom de vet vad de talar om och har anstaltserfarenhet.

Du kan gå den långa vägen och då börjar du som

Vårdare. Ingen programverksamhetsutbidling. Utan det blir du erbjudne eger en tids arbete och där du med chef i utvecklingssaamta berättar vad du vill. Så får tiden avgöra när du får chansen med internutbildning och vikariat. Jag skulle tippa på ca 4 år framåt innan du är är helt inom programverksamheten den vägen. 2 års jobb med grundutbildning(2 år). 1 år med olika former av kontaktmannaskap. vissa anfallaren har specifika program. (Jag själv deltog mycket i 12-stegsprogrmmet som vårdare och kontaktman.) 1 år med vikariat och internutbildning mot program m. Bättre läsa akademiskt och söka specifikt dem utbildningarna utifrån och då välja din inrikting.