Här är vi alla vänner.
Jodå. Jag lever. Frodas skulle vara för mycket att säga, men här är jag iaf. En hjärtesorg senare plockar jag upp bitarna och försöker samla mig så gott jag kan. De som vet de vet. Övriga kan skicka pm. Meeen livet försöker pocka på och verkar vilja att jag tar mig framåt så det försöker jag göra, även om det inte alltid är så himla lätt. Inte så nedbruten som jag kanske verkar, men inte sjutton är det kul heller å andra sidan. Det finns ljusglimtar iaf, så de tar jag till mig och försöker se glädjen i vardagen, och i livet. Kram på er