Här är vi alla vänner.

Howdy!

Nä, kolla. Flowers on the brevletter.

*Knarkar till:* Dr. Alban-No coke.

Man blir svettig av att packa! 

Här kommer typ en dikt. Eller mer en reflektion om hösten. Lite tidigt kanske, men...

Hösten är återigen här. Sommaren är slut. Jag är själv ett höstbarn och jag fascineras faktiskt av hösten.

Hösten för mig är en viloperiod efter sommaren. Ni vet, på sommaren ska man ju hinna med så mycket. Det ska grillas hit och badas dit.

Med hösten kommer också nya känslor och tankar. I alla fall för mig. Jag brukar bli lite melankolisk på hösten. Det är någonting med den årstiden.

På hösten kan jag slappna av. Jag blir som en ny människa. Jag ömsar skinn kan man väl säga.

Dagarna blir kortare och nätterna blir längre. För mig som person så innebär det en förändring i mitt beteende, mitt sätt att tänka och mitt sätt att känna.

Jag gillar verkligen hösten, bara det inte regnar vilket det så ofta gör på hösten.

Hösten är som en gammal god vän som man inte har sett på år och dagar.

Aj som...

Jag är inte riktigt bra i axeln än. .