Här är vi alla vänner.

It ain't that I'm to big to listen to the rumors. It's just that I'm to damn big to pay attention to them. 

Jag sitter och funderar på en sak: Blåbär är ju fulla av antioxidanter, vad händer om man äter för mycket blåbär och får slut på oxidanter? Ibland blixtrar det till i min hjärna! 

Ok, nu får ni nog lugna ner er! 

Får jag dela med mig av en dröm jag hade för några nätter sen? Den är lite morbid. 

Visste ni att ett moln väger flera ton? Hur de nu har kommit fram till det.

Här kommer min dröm som utlovat:

Jag satt i dödens väntrum. Med mig hade jag mitt boendestöd, Lisa. Vi satt på en bänk. Det var sparsamt med ljus. Jag såg ett kylskåp med massa läsk och jag såg en bong. Jag tog bongen och började röka på.

Vad gör det för skillnad? Jag är ju ändå död. Lisa såg på mig. Det var något i hennes blick. Något jag inte hade sett förut och vi hade känt varandra i 15 år. Vi sa inte så mycket. 

Efter en stund kom det en kvinna och bad mig följa med henne. Jag kramade om Lisa och tackade för de här 15 åren. Hennes sista gärning var att sitta och vänta med mig i dödens väntrum. Hon fällde en tår. Jag släppte taget om henne och följde med kvinnan.

Vi kom till ett rum. I rummet stod det ett skrivbord som hon satte sig bakom. Jag slog mig ner på stolen framför henne. Jag skulle bli utvärderad. Vi satt och pratade en stund, sen fick jag gå in i ett annat rum. Det var mörkt och tyst.

Jag gick in i rummet. Längst in stod det en dörr. Jag skulle precis öppna dörren. Då vaknade jag . 

Bara en liten dikt. .

Himlen är blå.

Gräset är grönt.

Hur kan det vara så?

Livet är skönt.

Snön är vit.

Solen är gul.

Jag känner mig stark som dynamit.

Livet är kul.