Här är vi alla vänner.
BBL!
BBL!
Urk, jag gillar verkligen inte Wordpad!
Solen skiner nu🙂
Jag sluks in i ett hål till en annan dimension. Allt är så olikt denna värld.
Jag vandrar runt och ser mig omkring. Jag möter mörker och kyla. Inte en enda levande livsform. Jag försöker ta mig ur hålet, men det är omöjligt. Jag är fast. Hoppet börjar ta slut. Nå väl, så länge som jag har mig själv är jag väl aldrig riktigt ensam.
Mardröm! Först drömde jag om Sheldon Cooper.(Inte en mardröm ,men en konstig dröm). Har nog sett för mycket på The Big Bang Theory, sen drömde jag om en jobbig jävel och det var en mardröm. Han var stor som en lagårsvägg och väldigt efterhängsen och skulle komma in i stugan vi bodde i. Han var mentalt utmanad, för att försöka vara lite fin.
I dag har jag fortsatt att planera min kommande resa. Det är intressant och en hel del att tänka på, men jag gillar sådant. Lösa kondensproblem, hur man ska packa bäst och så. Hur är det med er, är ni sociala varelser eller trivs ni bäst allena? Jag gillar bägge delarna, andras tröstande ord och gemenskaper som kan uppstå. Samtidigt är jag ganska duktig på att finna gemenskap i ensamheten också, precis som uttrycktes av skribenten i inlägget ovan mitt förra. Ursäkta skrytet, jag är dålig på så många andra saker ändå, ibland kan man få lyfta fram andra sidor med.
Jag tänkte skriva en dikt.
För det var min plikt.
Men när jag började dikta.
Så började jag svikta.
Jag ville se allt i sin prakt.
Och jag gjorde allt i min makt.
För att få sagt det jag ville ha sagt.
Men allt blev bara fel.
Så nu sitter jag här med en hel tom A4 sida.
Fy f*n så jag får slita.