Här är vi alla vänner.
Ja jag tyckte det lät som en fräsch avslutning efter en (antagligen) tung julmåltid :) Man överäter ju gärna en sådan gång. Och julanden lät så spännande så den måste ju få vara kvar :D
För min del är julmaten väldigt mycket tradition, trådar tillbaka i tiden. Då passar mängden, frossandet och en del rätter in, för så har det sett ut i tusen år.
Julen var ju i det gamla bondesamhället enda gången de flesta fick färsk mat, och enda gången de flesta fick äta sig mätta. Så det var inte typen mat, det var mängden mat.
Och en del rätter har överlevt genom seklerna fram till våra dagar. Bland dessa finns gröt, bröd, alkoholhaltiga drycker och lutfisk. Lutfisk finns inte i Lettland, men resten är inga större problem
Svärmor och gubben baxnar varje år när de ser mitt, starkt decimerade, julbord. Och de formligen vitnar när jag säger att svensk julmiddag kan bestå av 25-30 olika saker.
Jag har plockat bort mycket, försökt bevara det som "alltid" har varit med och det som smakar "typiskt svenskt" (dvs surt, sött, kryddat, lagrat, saltat, rökt, osv). Sedan har jag då dragit med övriga Norden och Lettland, så långt det låter sig göras.
Juleand är inget särskilt, det är en helstekt anka fylld med äppelbitar, lök och lite annat.
Men hur kommer det sig att du har koll på isländsk mat?