Här är vi alla vänner.

Hej folkens

Förlåt om jag sabbar tråden, men jag blir så trött; Kina öppnar sina djurmarknader igen

Jag är väldigt orolig just nu men känner att jag inte kan säga det till personer i min omgivning. Jag vill inte oroa dem mer än de redan är och ibland kan jag känna att jag överdriver.

Båda mina föräldrar dog alldeles för unga. Jag har en styvmamma som är över 80 och ett syskon som tillhör en riskgrupp. Jag är så rädd att förlora dem också.

Jag är ensam med mitt barn och har själv högt blodtryck som jag medicinerar mot. Jag är inte så rädd för egen del men står inte ut med tanken på att mitt barn skulle bli helt ensam. H*n älskar min styvmamma och mitt syskon. Det är den enda fanilj h*n har.

Ena stunden känner jag mig fånig som tänker så, andra stunden har jag ångest över hela situationen.

Min styvmamma har isolerat sig och jag hjälper henne med att handla mat. Mitt syskon och jag jobbar för vi kan inte jobba hemifrån. Det verkar inte heller som om ledningen på våra respektive arbetsplatser tar det här på allvar.

Är ni rädda eller kan ni behålla lugnet? Har ni några råd om hur man kan tänka?

Varit på långprommenad med hundarna idag. Gått en del av Sörmlandsleden. Det är vad jag tror är skogsviol i backarna, då vet jag att det är vår i alla fall =) 

Jag tror att det är skogsviol i alla fall.... man jag är så dålig på blommor.