Här är vi alla vänner.

Jag gillar att slicka tjejer i rumpan.

Det gör jag med 🍑

Mr. Magoo. You may be blind, but I can still see you! *Ylar*.

Huset går att rädda så dom har redan påbörjat sanering  fast det finns ingen tidsplan just nu när vi kan få flytta tillbaka 

Vem gör inte.

Mr. Magoo. Det var länge sen jag Såg honom. 😁 

Nämen det gick väl på TV rätt ofta förut.

Ska försöka sammanfatta huvuddragen utan att bli för långrandig. Ett medium måste till för att överföra eller egentligen skapa information. Exempelvis sinnen. Om du och jag sitter i ett rum kommer vi kunna beskriva dess rymd, färger och väggarnas struktur. Om ännu en ansluter sig som är helt färgblind, kommer den personen inte att förstå vad färger är överhuvudtaget, färger finns inte. Det samma gäller oss alla om vi släcker lampan. Färger finns bara i ljus. Om ännu en ansluter sig, som är helt blind, så finns ingenting som heter utseende. Rummet existerar då endast som något taktilt.

Men å andra sidan kan vi inte riktigt observera eller uppfatta strålning, inte utan hjälpmedel åtminstone. Dess konsekvenser däremot kommer vi att kunna skåda. Ändå existerar strålning och vi upplever den genom dess konsekvenser. När jag tittar på ikonen för webbläsaren på datorn så ser jag ju inte hur den ser ut i sig, den har varken utseende, ljud eller något som går att ta på, ändå existerar den. Det vi uppfattar är representationen för programmet i form av ikonen och gränssnittet och vi kan använda den.

Det finns något gemensamt här. Det krävs ett medium för att uppfatta och mottaga, utan färgseende, inga färger. utan syn, inget utseende. Utan sinne som kan registrera strålningens konsekvenser, ingen strålning? Det kan jag inte svara på. Om ingen upplever solen, finns den då där och så vidare. Man kan då resonera som så, att något finns där, men inte alls det som vi upplever. Våra sinnen borde ju vara optimerade att tolka omvärlden för att ge oss minsta möjliga information för att överleva, inte nödvändigtvis för att visa oss en kanske väldigt komplex existens som hade tagit lång tid att omtolka till något fungerande. Jämför med ikonen för webbläsaren, kontra programmet i sig.

Att något skulle finnas hittar sina argument i följande: Färg finns inte utan färgseende observatör, men dess förutsättningar finns. Smak av vitlök finns inte utan smakkännande upplevare, men dess förutsättningar finns. Och så vidare.

Att något inte skulle finnas hittar sina argument i följande: Utan medvetande kan man inte bevisa att något finns. Allt vi förutsätter finns skapas i och av medvetandet. Först uppstod medvetande, därefter det vi kallar materia, universum, tid och så vidare. Detta överensstämmer också med naturens sparsamhet. Allt ska ge utdelning och inget ska slösas bort. Vi är inga undantag, att först ett komplext universum skull uppstå och ett oförklarligt medvetande är kontraintuitivt jämfört med tanken på att medvetande uppstod och därmed existensen. Lägg därtill att medvetandet inte har kunnat förklaras med hjälp av materialism.

Kort kommentar: medvetande är inte bara det som vi upplever, jag är övertygad om att även skogar, bland flera andra exempel, har medvetande också.  Massa text för att förklara något som ändå blev nedkortat.

Människan kan romantisera allt möjligt, en grundregel är att man har det på tryggt avstånd och har kontrollen. Vi kan tycka om att få höra en skräckberättelse, gärna i relativt mörker, då ett av våra sinnen inte har lika bra kontroll, synen alltså. Vi kan tycka om att läsa om hjältedåd och en del roas av att se på våld på teve. Så länge vi kan tända en lampa, slippa det som hjältedådens upphovsmän genomgick och kan byta kanal om något blir för påtagligt, så går det ändå bra att romantisera. Det här ska ses översiktligt och lite som en metafor. Det samma gäller ju andra socialgrupper, etniska grupper, allt från arbetarklassromantik till den ädle vilden. Jag bor själv i en storstad, men inte i någon utsatt förort och jag har aldrig bott i någon heller. Men man hör och läser och tar reda på, ibland vill man ha reda på mer och olika ämnen vävs in i varandra.

Jag! 😮

Ok, då håller vi tummarna att du snart kan få va tillbaka i din lägenhet. 😉