• Ess

    Styvmamma-upproret

    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 08:34:06 följande:

    Jadu, i mina ögon är det inte sunt att leva i en relation så länge med en partner och bara uttrycka avsky för dem och önska bort dem. Om saker inte funkade i början hade det väl varit på sin plats att din man tagit tag i det istället för att sätta sig i baksätet och låta både sitt ex och dig styra allt. Men så anser ju jag att män också har ett ansvar för sina barn...


    Sitt ex?

    Vart kom hon in i bilden, jag pratar om särkullarna. Jag bedömde dem och kom fram till att jag inte har något gemensamt med dem mer än vädret.

    Exet kom vi överens om hur utspelen skulle bemötas, dvs undvika henne helt, även om hon försökte både själv och via sina ungar.
  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 08:36:05 följande:

    Det är väl självklart att det är de vuxna skall vara just vuxna. Men när någon istället hemfaller till att avsky barn eller ex och skylla sitt dåliga förhållande på dem istället för att avkräva partnern ansvar så har en släppt sin vuxenrelation.


    Jag krävde ansvar av maken vilket han även tog. Men det förändrar ändå inte det faktum att jag och särkullarna inte har något gemensamt, men eftersom jag inte behöver umgås med dem mer än ett par gånger om året så går det ändå.
  • Ess

    Särkullarna är vuxna människor och utav den typen jag helst undviker i den mån det går.

  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 08:36:05 följande:

    Det är väl självklart att det är de vuxna skall vara just vuxna. Men när någon istället hemfaller till att avsky barn eller ex och skylla sitt dåliga förhållande på dem istället för att avkräva partnern ansvar så har en släppt sin vuxenrelation.


    Precis, alla ska agera sin ålder och ta ansvar för hur man vill att andra ska uppfatta en. Man kan inte tro att någon mer än möjligtvis en förälder kan uppskatta att nära vuxna människor beter sig som bortskämda bebisar. Jag uppskattade inte dem och lade inte ett finger i kors för att dalta dem, klarade de inte av det eller ens försökte så fick de vänta tills föräldern kom hem och matade dem.

    De var ansvariga för vad jag tyckte om dem då, och de bär ansvaret nu med.
  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 08:47:37 följande:

    De var, enligt dina tidigare inlägg inte vuxna när du kom in i bilden och skulle de haft möjligheten att bygga en vuxenrelation med sin pappa utan att du ändå hela tiden skulle vara med och lägga sordin hade de kanske träffat sin far oftare än de tycks göra nu.

    Men om det kan vi bara gissa, för det tåget har ju gått och de är vuxna nu.


    De var tonåringar, och nej de hade inte träffats oftare.
  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 08:50:11 följande:

    Bra att han kunde stå vid din sida gentemot exet. ????

    Tråkigt bara att han tyckte att hans första barnkull inte var värd mer engagemang från hans sida än att han accepterade dina åsikter om dem.


    Han besitter en förmåga som ni andra saknar, han kan se sina ungar med en utomståendes ögon och faktiskt förstå varför jag inte tycker om dem.
  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 12:21:28 följande:

    Nej, då hade han alltså med sitt agerande som förälder format individer som han såg att andra, tex du, skulle få problem med. Hoppas då att han inte misslyckats lika gravt med era gemensamma, så att de också är personer som andra inte skulle uppskatta.


    Ja det har han, och det har jag berättat för honom också.

    Våra bor ju med båda sina föräldrar och blir därmed inte köpta och curlade från två håll, för att ingen vill bli bortvald. Eftersom han har facit i hand så gör han inte samma misstag igen. Han har aldrig sagt det rakt ut, men jag tror att han är besviken på hur de blivit.

    Jag skulle aldrig springa och jamsa så med mina ungar även om vi varit skilda, då hade de kunnat stanna hos sin pappa.
  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 12:22:45 följande:

    Nej, då hade han alltså med sitt agerande som förälder format individer som han såg att andra, tex du, skulle få problem med. Hoppas då att han inte misslyckats lika gravt med era gemensamma, så att de också är personer som andra inte skulle uppskatta.


    Men jag förstår inte varför du förutsätter att jag inte uppfostrar mina barn, utan lämnar över det till maken. Det är ju rätt självklart att det inte blir likadant med en annan vuxen och barn med andra gener, annan släkt och förutsättningar.
  • Ess
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 16:01:41 följande:
    Även om du uppfostrar dina barn kan de fortfarande spela ut er föräldrar mot varandra, och hade han inte skärpt till sig och agerat annorlunda i relation till dem skulle de kanske utvecklat samma sidor som du nu ser hos hans äldre barn.
    Jo men inte lika mycket som de kan med föräldrar med samarbetsproblem, som inte kan prata med varann. 

    Jag tror inte de blivit lika curlade som särkullarna om vi skilt oss, för jag misstänker att någon i min närhet tagit mig i örat om jag sjunkit lika lågt och burit mig så illa åt som makens ex. 
    De har dessutom en annan personlighet än särkullarna, som tur är. Jag gillar ju inte deras personlighet.


  • Ess
    Anonym (Karin) skrev 2020-03-12 17:30:15 följande:
    Rätta mig om jag har fel men var det inte så att hon gjorde så gott hon kunde för att hindra honom från att ha barnen på umgänge? 
    Jo det stämmer, jag tror hon bråkat om allt som bara går att bråka om och lite till. typ det klassiska att vägra lämna barnen, att inte va hemma trots klubbat umgängesavtal, kommit med förtäckta hot om att anmäla honom för övergrepp. Fast det gjorde hon inte, barnen var för stora och hade inte ljugit om en sådan sak. Stämde honom på högre underhåll för att hon satt sig i ett större dyrare boende än hon behövde, och han var inte höginkomsttagare utan arbetslös. De skrattade åt henne i tingsrätten, så absurt var det.
    Tur vi inte träffades när han var nyskild, för då hade jag vänt i dörren. De hade nog varit skilda i ca 8 år när vi träffades, och ändå så hade hon inte gett upp att bråka. Men det värsta hade dragit över i alla fall.
Svar på tråden Styvmamma-upproret