Styvmamma-upproret
Ess skrev 2020-03-12 11:51:38 följande:
Han besitter en förmåga som ni andra saknar, han kan se sina ungar med en utomståendes ögon och faktiskt förstå varför jag inte tycker om dem.
Inlägg från: Anonym (Sean)
|
-
Nej, då hade han alltså med sitt agerande som förälder format individer som han såg att andra, tex du, skulle få problem med. Hoppas då att han inte misslyckats lika gravt med era gemensamma, så att de också är personer som andra inte skulle uppskatta.
-
Nej, då hade han alltså med sitt agerande som förälder format individer som han såg att andra, tex du, skulle få problem med. Hoppas då att han inte misslyckats lika gravt med era gemensamma, så att de också är personer som andra inte skulle uppskatta.Ess skrev 2020-03-12 11:51:38 följande:
Han besitter en förmåga som ni andra saknar, han kan se sina ungar med en utomståendes ögon och faktiskt förstå varför jag inte tycker om dem.
-
Rädda de barnen kan vi aldrig göra, det är ju de mammor som uttrycker här att deras män inte behandlar sina barn väl som har den makten att förändra situationen.Anonym (V) skrev 2020-03-12 13:43:08 följande:
Agree to disagree.
Den är okej, men för den sakens skull så behöver inte du och dina allierade utmåla er själva som några hjältar som räddar barn som ni tar för givet far illa.
Det enda jag och andra kan göra är att påminna om att skulden ligger hos mannen för hur han hanterat saken och inte hos särkullsbarn eller hans ex. Det är dock tydligt att det här i tråden är många som tycker att det är bekvämare attfortsätta skuldbelägga dem än att ta tag i karln och stå upp för sina barn. -
Även om du uppfostrar dina barn kan de fortfarande spela ut er föräldrar mot varandra, och hade han inte skärpt till sig och agerat annorlunda i relation till dem skulle de kanske utvecklat samma sidor som du nu ser hos hans äldre barn.Ess skrev 2020-03-12 15:00:13 följande:
Men jag förstår inte varför du förutsätter att jag inte uppfostrar mina barn, utan lämnar över det till maken. Det är ju rätt självklart att det inte blir likadant med en annan vuxen och barn med andra gener, annan släkt och förutsättningar.
-
Absolut kan de klaga, men vill de få till en förändring för sina barns skull så hjälper det ju inte barnen att de sitter och klagar på särkullsungarna eller exen, det är fortfarande partnern som behöver steppa upp och ta ansvar om förändring skall ske.Miss Skywalker skrev 2020-03-12 15:51:54 följande:
Har du läst ts öht? Tråden handlar om just problem med den de lever med. Att de sen har problem med exet/barnen också är ganska vanligt och vem är du att tala om för dem att de inte får yttra sig om det. Det här är ett forum för relationsproblem. De får klaga på precis vem fan de vill..
Jag tror att det faktiskt var för att få till en förändring som trådstartaren gjorde tråden och då är det väl inte orimligt att peka på var lösningen kan finnas, istället för att bara älta och klaga på sådant som inte går att förändra.
Men du är fullt fri att tycka annorlunda och underblåsa ältandet istället. -
Visa mig i vilket/vilka inlägg jag har tjafsat mig blodig om att den nya kvinnan ska lägga sig platt. Ge mig direkta citat på att jag sagt att den nya kvinnan skall lägga sig platt, tack.Anonym (V) skrev 2020-03-12 19:56:28 följande:
Du läser fortfarande inte mina inlägg! Skulden ligger hos mannen men dina inlägg förvirrar mig lite. Ska nya kvinnan stå upp för sina barn helt plötsligt, du har ju tjafsat dig blodig om att hon ska lägga sig platt. Hur ska du ha det?
Klart en man ska konfronteras när han ställer högre krav på sin treåring som han fått med den nya kvinnan än vad han kräver av sin nästan vuxna fågelunge sen tidigare?
Klart att arga bonusmammor tar dessa typer av fajter och varför skulle de inte göra det?
-
Hur såg relationen mellan pappan och första kullen ut tidigare? Hur hade han jobbat för att uppfostra dem till att vara bra personer? Det är ju lite sent att förvänta sig att barnens personligheter skall förändras om de under alla år tidigare formats till egoistiska typer.Tappadstekspade skrev 2020-03-12 16:37:43 följande:
Men alltså du förstår ju inte. Jag vet en pappa som tar ansvar, som förklarar för sina barn är att det nu kommit ett annat barn som han älskar lika mycket som dem och som också förtjänar uppmärksamhet. Ändå beter sig hans tolvåring och två tonåringar riktigt illa mot syskonet och bonusmamman. Vad ska pappan göra? Överge någon av kullarna? Förklara nu hur den pappan ska lösa situationen.
Ja, vad kan pappan göra efter att ha varit med och uppfostrat barn som beter sig på det här sättet? Se till att han kan ha umgänget med sina äldre barn utan att den nya kvinnan och deras gemensamma barn far illa. Han har fortfarande ansvar för alla sina barn. -
Och mannens ansvar för att han skaffade barn med exet är... noll, eller?Tappadstekspade skrev 2020-03-12 21:00:39 följande:
Det är fel i exets huvud som skaffade barn med en man hon inte kunde leva ett familjeliv med.
-
Svarar dig mot bättre vetande eftersom du alltid blir så kränkt när jag inte bara duttar med dig och säger att du har rätt att skylla motgångar i livet på barn och partnerns ex. Men eftersom du fortsätter att rikta frågor till mig så får du väl någon kick av det ändå.Anonym (Karin) skrev 2020-03-12 21:01:49 följande:
De här barnen är alltså uppfostrade av egoistiska typer?
Föräldrarna behöver väl inte vara egoister. Om de tex vant barnen vid att alltid få som de vill kommer ju barnen att fortsätta att bete sig så även när pappan vill att de skall glädjas över det lilla barnet som han och hans nya partner väntar.
Eller, vad tror du själv? Har de äldre barnen vuxit upp i ett vacuum där deras föräldrar inte haft möjlighet att påverka dem alls? -
Vet du, du har redan besvarat det här inlägget två gånger redan under eftermiddagen och jag har i den efterföljande korrespondensen svarat på din fråga. Råder dig att scrolla bakåt om du inte minns mitt svar.Ess skrev 2020-03-12 21:56:47 följande:
Det märkte han inte förrän jag flyttat in och började ifrågasätta varför de inte klarade basic saker. Då började nog kronan trilla ner att de inte var fem år längre, och att han själv vid samma ålder varit mer självständig och klarat av betydligt mer saker.
Han hade bott ensam sen skilsmässan så det fanns liksom ingen som kritiserade uppfostran.
Våra gemensamma deltar vi båda i uppfostran och de är mer som sk normala tonåringar. Kan ta sig fram själva och fixa mat osv.
Jag fattar fortfarande inte varför du tror att bara maken uppfostrar de gemensamma. Vad tror du jag gör, pillar navelludd framför tvn?