Styvmamma-upproret

Fast med helsyskon är både mamma och pappa flerbarnsföräldrar och delar ansvaret för svartsjuka äldre syskon. När mannen i förhållandet är den som har barn sedan tidigare blir det också hans ansvar att hantera de äldre syskonen, för dem har inte hans partner ansvar för. Inte konstigt då att han hamnar i en lojalitetskonflikt.

Det låter mer som om männen går vidare och träffar er som skriver i tråden. Vet inte om det är bättre. Ni är några i tråden inte gör reklam för bonusmammor.

Uppenbarligen har du inga egna barn.

Skaffa det och sen fortsätt med ditt upprop. Man kan inte skapa upprop för allt som är lite jobbigt. Välj en man utan barn eller anpassa dig.

Fast det har jag, och jag och många andra kom fram till att ett upprop för denne sak var ett underligt val.

Nu representerar ju inte familjeliv verkligheten. De som skriver här är ju oftast de som upplever problem och i den här tråden är det väl 5-6 stycken i alla fall. Kanske nån mer. 
Men visst, med familjeliv som referens så håller jag med. 

Jag har bonusfamiljer i min omgivning, både nära och mer avlägset, som inte återspeglar det som beskrivs här. Det betyder ju ingenting egentligen, alla förstår ju att det finns bonusfamiljer som fungerar. 

Så vad skall han göra när barnen är hos honom och kräver uppmärksamhet? Han kan inte begära att hans partner skall ta hand om de barnen, det blir hans ansvar att lösa.

Om vi förutsätter att de bor vv betyder det att hans yngsta barn har pappa på heltid men behöver dela på hans uppmärksamhet de veckor de äldre är hos sin pappa. Kan de vuxna i särkullsfamiljen kommunicera kan de tex komma överens om att han har mer ansvar för minstingen när de äldre är hos sin mamma och att pappan får möjlighet att lägga mer tid med de äldre då de är där. Det mesta går ju att lösa om kommunikationen fungerar. Gör den inte det är det mellan de vuxna och kan inte skyllas på vare sig barn eller ex.

Alltså, jag tror att du vill missförstå mig medvetet, för annars fattar jag inte hur du läste inlägget. Hur menar du att jag försvarar pappan när jag säger att han har ansvaret?

Vem skall annars ta hand om de äldre barnen när de är hos sin pappa om inte han gör det? Skall de tex till en hockeyträning och behöver skjuts så kan ju inte pappan lägga över det ansvaret vare sig på sin partner eller sitt ex, så vem har ansvaret om inte det åligger pappan? Han får ju då kompensera sin partner genom att ta mer ansvar för deras lilla de veckor de äldre är hos sin mamma, så att ansvarsbördan för deras gemensamma fördelas jämt på så sätt, men han måste ju se till att det funkar kring sina äldsta barn när han har dem hos sig.

Att skriva inlägg på familjeliv är inte att vara debattör, se inte ditt bidrag här som något så stort eller viktigt.

Ja du får ignorera mig om du vill, det gör mig inget. Det är inte heller något du måste skriva ut, det är bara att göra...

Tänkte att man skulle ha bättre saker för sig i den åldern än att sura på internet.

Hoppas jag att jag kommer ha iallafall.

Men om ni lider så jävla mycket av att vara bonusmammor sluta då?

Tyckte tråden och frågan var löjlig, den är bara till för att gnälla och förändrar ingenting. Inget ansvar läggs på bonusmammor utan ni är bara oskyldiga offer i en situation ni inte över huvudtaget kan förändra eller ha ansvar över.

De flesta väljer väl sina förhållande själva? Om man lider och det är hemskt så kan man låta bli.

Men förstår inte varför människor tror att det är så det fungerar när man skriver ut något på internet, Eller i ett diskussionsforum. Att då ska människor som inte håller med TS eller andra i tråden bara ska hålla tyst. Lägg inte upp något då? Om man inte vill ha kritik eller att människor som inte håller med det som skrivs i den öppna tråden man skapat eller kommenterar i, gör det bara inte då.

Självklart skulle jag inte göra slut med min man på grund av en som du kalla det fis på tvären.

Men det som lyfts fram här är att styvmammor lider, läst exakt det ett par gånger nu. Ni lider i tysthet. Om jag led i tysthet så hade jag lämnat. Antigen pratar man om det med alla inblandade för det bör man kunna som en fullvuxen man eller kvinna, men om man känner att det inte går och man bara lider i tysthet. Lämna då. Ett förhållande där jag inte gick ihop med min mans mamma, pappa, vänner eller liknande (en stor del av hans socialanät och familj) så hade jag inte gått in i det förhållandet. Tidigare barn och ett ex är enligt mig, några av de viktigare människorna i din nya mans liv.

Att man inte går ihop med någons barn men ändå väljer att leva tillsammans och skaffa egna barn är idiotiskt. Man kanske inte behöver bli bästis med ett ex men tycker att man ska ha lite respekt för de förhållandet som varit innan. Gäller även styvpappor såklart men av någon anledning verkar de inte så aktiva här inne. Så kanske inte är lika mycket av ett problem för män som det är för kvinnor.

Ja just de... Det är ju de enda två alternativen som existerar.

Ja, kommentaren om att ditt barn skulle ha ansvar för att bidra till att minska miljökrisen genom att bara ta emot ärvda grejer var en ironisk vink till V som ansåg att ett sexårigt särkullsbarn skulle ta bussen till hockeyträningen så att hen varken inkräktade på familjelivet hos sin pappa eller deltog till att förvärra klimatet. Om du läste vidare i inlägget du citerade skrev jag att jag tyckte att din man skall dela kostnaderna för nya saker till ert barn och inte bara låta dig betala det. Var det så otydligt, eller passade det bara inte in i din syn på mig?

Tråkigt att du bara har taggarna ute och vänder kappan efter hur det blåser. I ena inlägget kan du säga att mina förslag till lösningar faktiskt skulle kunna vara något att prova och i nästa kastar du skit på mig.

Det verkar som om det är viktigare för dig att hålla dig väl med de som bara klagar. Men det kanske är vägen framåt för att kunna fylla femhundra sidor till.

... Heja, heja!