Styvmamma-upproret

Absolut kan de klaga, men vill de få till en förändring för sina barns skull så hjälper det ju inte barnen att de sitter och klagar på särkullsungarna eller exen, det är fortfarande partnern som behöver steppa upp och ta ansvar om förändring skall ske.

Jag tror att det faktiskt var för att få till en förändring som trådstartaren gjorde tråden och då är det väl inte orimligt att peka på var lösningen kan finnas, istället för att bara älta och klaga på sådant som inte går att förändra.

Men du är fullt fri att tycka annorlunda och underblåsa ältandet istället.

Jag dumpade också över ansvaret på honom, hälften.

Det gjorde att han tvingades börja säga nej till de stora. Det var omskakande för dem, det var ett ord de aldrig hört innan.

Jag tycker det är lite lustigt att se den där tummen ned som finns genomgående i tråden, inte beroende på vad som sägs utan på vem som säger det

Jag tror inte det handlar om rikspuckon utan om rikspucko. 

Finns visst fler rikspuckon, eftersom mina förslag om hur pappan skall ta ansvar för sina barn också fick en tumme ner -eller så är det samma person som inte gillar någotdera.

Fast, det är ju inte exets som bär ansvaret i er familj. Det handlar ju i så fall om att partnern inte vågar vara obekväm, sätter ner foten och säger nej.

Efter att ha förlorat pengarna för en betald resa på fel vecka lär nog exet bli bättre på att kommunicera.

Här har vi tex ett inlägg som någon skulle kunna tumma nedåt, men så länge det är du som får hacka går det säkert bra, eller hur?

Relationen med pappan har naturligtvis blivit dålig pga detta, vi går i parterapi.

Han har sagt förlåt för hur han betedde sig kring vårt barns födelse. Sagt att den tiden är som en enda dimma för honom, att han inte minns. Men jag har svårt att förlåta och vi upplever dessutom problem även i nuläget, alltså jag tycker att han särbehandlar äldsta barnen och är hård och ogin mot vår yngste.

Hon vill väl pinka sitt revir alternativt passa på och prioritera sin egen frihet lite. Det kan låta taskigt att anta det men jag tror att det är så i många fall.

Däremot så tror jag att det är fel taktik ur ett långsiktigt perspektiv. Den nyblivna mamman blir stressad av alla energier runtomkring, pappan blir hispig och struttar lite höger vänster o vet inte hur mycket glädje han vågar visa över nya bebisen för barnen plus dränks i dåligt samvete och i vårt fall så blev hans barn svartsjuka.

Jag tyckte att det blev för hysteriskt och efterspelet blev långdragna konflikter och förlossningsdepression.

Jag är uppe och ammar och hade en hand ledig... Så nej dricker inte vino tinto.

VART skriver jag vad en får och inte får skriva?

Bara för att jag tycker att någons åsikt är dum betyder inte det att den ej få finnas...

Ja jätte destruktivt att skriva i en tråd på familjeliv. Läs inte in för mycket i ett inlägg nu rara du.

Men varför får jag inte engagera mig i den här tråden bara för jag misstycker med ett upprop för styvmammor? Fattar inte riktigt logiken.