Inlägg från: Tappadstekspade |Visa alla inlägg
  • Tappadstekspade

    Styvmamma-upproret

    Anonym (Idioti) skrev 2020-03-08 18:55:04 följande:

    1. Om mannen i fråga curlar sina tidigare barn, skaffa inte barn med honom.

    2. Om du inte vet ännu om han curlar sina tidigare barn är det för tidigt i relationen att ens fundera över gemensamma barn.

    Klockrent recept för att slippa starta några löjliga uppror.


    Haha. Har du verkligen tänkt igenom punkt 2? Om han är en pappa som inte curlar sina barn blir det ju aldrig några barn med den nya eftersom det enligt dig är för tidigt att skaffa barn så länge han inte curlar ungarna. Smart resonemang, Anonym (Idioti). =D
  • Tappadstekspade
    smulpaj01 skrev 2020-03-10 18:27:27 följande:

    Men va? Förmodligen menar personen att den nya inte känner varken mannen eller barnen och därav är det för tidigt att skaffa gemensamt barn.

    Men många kvinnor är sjukligt svartsjuka på mannens ex och vill ha ett eget "kärleksbarn" snabbast möjligt för att hävda sig mot exet.

    Antar att många i denna tråd tillhör den kategorin.


    Vad begriper du inte? Personen talade om ett recept för att inte hamna i en sådan situation. Att man inte ska fundera på att skaffa barn med en man så länge man inte sett honom curla barnen. Men det är klart, alla kan inte lägga känslor åt sidan och föra ett intellektuellt samtal.
  • Tappadstekspade

    När jag och min man fick vår gemensamma utgick jag ifrån att han skulle sluta curla sitt första barn. Och det gjorde han. För jag förklarade för honom att i samma ögonblick som han särbehandlar vårt gemensamma barn negativt skulle han ha två barn som bor vv. Förklarade även att vårt gemensamma barn knappast ska behöva betala för att han gjorde misstaget att skaffa barn med exet, dvs någon som han uppenbarligen inte kunde leva ett familjeliv med.

    Förklarade att han valt att ingå en relation med en vuxen kvinna och jag kräver den respekt en vuxen människa förtjänar. Han gjorde valet att ingå en relation med mig, det betyder att han valde bort att ge sitt tidigare barn odelad uppmärksamhet.

    Jag är helt orädd, jag är beredd att bryta upp och det vet han om. Så mitt barn lever i en kärnfamilj och när styvbarnet är här och hälsar på får hon vara med och ge synpunkter och önska saker, men det är vi vuxna som i slutändan bestämmer vad som ska göras.

    Jag, vårt gemensamma barn och särkullbarnet får lika mycket uppmärksamhet. Vet inte om särkullbarnet innerst inne är lycklig över situationen. Men det är så här det måste vara. För att särkullbarnets pappa valde att skaffa fru och barn. Då tog eran att föräras hela pappas uppmärksamhet slut.

  • Tappadstekspade
    smulpaj01 skrev 2020-03-10 19:46:11 följande:

    Någon kärnfamilj kommer du ALDRIG att få uppleva om detta var ditt första barn. Däremot har din man haft en kärnfamilj med sin förra fru.

    Bra att du varit tydlig så han vet vad som gäller när han väljer att gå vidare.

    Antar att hans förstfödda barn är vuxen eftersom denne bara hälsar på ibland.


    Jag, min man och vårt gemensamma barn är en lycklig kärnfamilj. Att särkullbarnet finns förändrar inte det. Vi välkomnar henne in i gemenskapen. Jag förstår inte varför du inte gläds åt att vår fina familj är fungerande. Varför får en lycklig historia dig att gå bananer?
  • Tappadstekspade
    smulpaj01 skrev 2020-03-10 19:46:11 följande:

    Någon kärnfamilj kommer du ALDRIG att få uppleva om detta var ditt första barn. Däremot har din man haft en kärnfamilj med sin förra fru.

    Bra att du varit tydlig så han vet vad som gäller när han väljer att gå vidare.

    Antar att hans förstfödda barn är vuxen eftersom denne bara hälsar på ibland.


    Glömde berätta: min man var styvfar åt exets äldre barn. Så nej, med tillämpning av din klassificering har han aldrig haft någon kärnfamilj... Enligt mig hade han det då och nu. Och det är ju vi som har tolkningsföreträde för vad vi är.

    Nej, hans tidigare unge är inte vuxen. Hon är tio år och bor här varannan vecka.

    Upp med hakan, ditt liv kommer också ordna upp sig en dag.
  • Tappadstekspade
    Anonym (J.M) skrev 2020-03-10 20:27:59 följande:

    Hälsar på? Längre ner skriver du att hon bor varannan vecka hos sin pappa! Det innebär att hon ska ha TVÅ hem. Två HEM. Och det ska vara hennes hem lika mycket som ditt biologiska barns. Men enligt dig bor bara ditt ?bio-barn? i hemmet och syskonet hälsar på. Alltså, snälla, kan nån orosanmäla er igår?


    Egentligen ser jag inte det här hemmet som någons hem. Vi bor här tillfälligt. Jag ser givetvis hemmet som lika mycket bonus hem som mitt biobarns hem. Hon är alltid välkommen till sitt hem och hon kommer och går som hon vill. Det är mysigare att ha det så tycker jag. Hon är en jättebra storasyster och min man är givetvis extra glad när vi alla är under samma tak och hon och jag hittar på mycket skoj ihop. Uttryckte mig fel. Men alltså jag tror alla mår bra i denna familj för att alla visas respekt. Det behöver inte vara rivalitet mellan någon egentligen.
  • Tappadstekspade
    smulpaj01 skrev 2020-03-10 20:27:04 följande:

    Och ändå exkluderar du det stackars barnet och kallar henne för en gäst i sitt eget HEM!

    Får iaf hoppas att din mes till gubbe fortfarande har umgänge med sitt bonusbarn? Eller har du även lyckats sabba den relationen?

    Mitt liv behöver du inte oroa dig för, här är alla barn som har föräldrar här välkomna till sitt hem. Därav mår de barnen bra och inte som era stackare :(


    Jag har inte exkluderat henne. Hur utan du tolka något av det jag skrivit på det sättet? Hon är ingen gäst. Hon har eget rum i sitt HEM medan min bio har sina leksaker i vardagsrummet och delar sovrum med mig om nätterna.

    Varför kallar du min man mes? För att han inte trampar på mig och behandlar mig som skit? Han är en riktig man som förstått att respektera kvinnor och älska och ge uppmärksamhet till ALLA dina barn, inte styras av dåligt samvete så att alla barn till slut mår piss.

    Han får väl träffa sitt fd bonusbarn när han vill, men tjejen är över tjugo och har andra prion än att träffa min man som var hennes bonuspappa i ett par år. Men jag skulle inte alls bry mig om de fikade och åt middag o. dyl. Jag äger liksom inte min man. Och hans fd bonusbarn är ju hans biobarns syster så de, eller alla vi rättare sagt, träffas ju ibland vid högtider.

    Och vilka relationer har jag förstört, menar du? Menar du att mitt krav på min man att han ska finnas för alla barn lika mycket är att förstöra hans och den äldres relation? Är du sann? Menar du att man generellt förstör barns relationer till föräldrarna när man skaffar syskon som också är människor och i behov av kärlek?
  • Tappadstekspade
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-11 22:25:16 följande:

    Sådär, du fortsätter med din charmerande attityd! Du har viktiga inlägg och avfärdar mina erfarenheter som floskler. Din attityd talar liksom för dig väldigt mycket nu.

    Vad vill du att jag skall göra åt din värdelösa man som ju är den som orsakar att du och ditt barn inte får det ni behöver i er relation? Ditt barn har självklart samma rättigheter som dess äldre syskon, men ansvaret för den rättvisan är det din man som måste ta.

    Du blir inte hjälpt av att okända människor här på FL sitter och ömkar dig och håller med om hur hemsk hans ex är eller hur jobbiga hans barn är. Det enda vi kan göra för att hjälpa dig att få en ändring på situationen är att säga åt dig att lägga ansvaret där det hör hemma istället för att skylla på alla andra än din man. Du är, till skillnad från hans barn vuxen och du har helt andra förutsättningar för att förändra din livssituation om du inte är nöjd. Vill karln inte ta sitt ansvar och behandla ert gemensamma barn juste är det DITT ansvar att stå upp för barnet. Det kan du inte lägga på vare sig hans barn, hans ex eller okända människor på nätet. Så, se till att vara den bästa förälder du kan för ditt barn och gör det som krävs, utan att offra andra barn för din bekvämlighets skull.


    Jag har inte hängt med i er diskussion i detalj. Men varför kan inte missnöjda styvmorsor få ha en tråd där de diskuterar sina negativa erfarenheter och spy galla över vem fan de vill? Vad rör det er?

    Jag är nöjd med min situation, men det är mycket tack vare att jag haft turen att ha en gullig och rar styvdotter. Hon har sina problem, men det är inte fråga om systematisk utfrysning av mig eller ett behov av att ständigt vara i centrum. Hon har som sagt sina problem, hon har varit otrygg hela livet och har större behov än andra barn att vara nära och få tröst av sin pappa. Men hon gör det inte i ett led att frysa ut mig eller för att ta uppmärksamhet från sin lillasyster (eller jo, det senare kanske hon gör ibland, men så gör ju alla barn emellanåt, även barn som växer upp i kärnfamiljer). Men det finns barn som manipulerar och utav svartsjuka och avundsjuka försöker förstöra pappas relationer. Alla barn är liksom inte änglar. Jag tänker inte sitta och kasta skit på styvmorsor med sådana styvbarn när de sitter här och ventilerar och pratar av sig.

    Bonusdotterns mamma är en väldigt bra person, hon ställde upp och hade dottern en vecka längre när vi fick vårt gemensamma barn. Så även där har jag haft extrem tur. Jag har halkat omkring på bananskal. Så vem fan är jag att kritisera styvmorsor med styvungar från helvetet? För sådana finns. Du har, liksom jag, bara haft turen att slippa ex och styvbarn som är manipulativa, svartsjuka och avundsjuka. Jag skulle tagga ned om jag vore du och smulpaj01 och sluta slå mig för bröstet. Ni lever inte andra styvmorsors liv. Låt dessa få prata av sig för guds skull!
  • Tappadstekspade
    Anonym (Sean) skrev 2020-03-12 16:06:53 följande:

    Absolut kan de klaga, men vill de få till en förändring för sina barns skull så hjälper det ju inte barnen att de sitter och klagar på särkullsungarna eller exen, det är fortfarande partnern som behöver steppa upp och ta ansvar om förändring skall ske.

    Jag tror att det faktiskt var för att få till en förändring som trådstartaren gjorde tråden och då är det väl inte orimligt att peka på var lösningen kan finnas, istället för att bara älta och klaga på sådant som inte går att förändra.

    Men du är fullt fri att tycka annorlunda och underblåsa ältandet istället.


    Men alltså du förstår ju inte. Jag vet en pappa som tar ansvar, som förklarar för sina barn är att det nu kommit ett annat barn som han älskar lika mycket som dem och som också förtjänar uppmärksamhet. Ändå beter sig hans tolvåring och två tonåringar riktigt illa mot syskonet och bonusmamman. Vad ska pappan göra? Överge någon av kullarna? Förklara nu hur den pappan ska lösa situationen.
  • Tappadstekspade
    Anonym (Emma) skrev 2020-03-12 17:54:29 följande:

    Det bästa hade ju varit att dumpa kvinnan istället för att avla nya ungar när familjen inte fungerade.

    Men varför skulle han överge något barn? Han kan väl ha sina kullar varannan vecka?

    Sen såklart sterilisera sig så han inte gör om samma misstag ännu fler gånger.


    Nej, det blir inte bra att pappa lever singel resten av livet för att ungarna vägrar unna honom kärlek och lycka. Du har nog noll kunskap om det mänskliga psyket. Pappan som tvingas ge upp sitt livs kärlek kommer känna bitterhet mot barnen. Så funkar det mänskliga psyket. Ingen erkänner det öppet att man kan känna bitterhet mot sina barn. Och han ska inte behöva ge upp sin reproduktionsförmåga för att han gjorde misstaget att skaffa barn med någon han inte kunde leva ett familjeliv med. Han vill givetvis göra ett nytt försök, han vill ja familjen och kvinnan han drömt om och ungarna ska inte få förstöra det. Jag fattar inte varför du svarar. Frågan var inte till bittra, hatiska ex som går bananer när pappan till barnen går vidare med en ny familj.
Svar på tråden Styvmamma-upproret