Inlägg från: Anonym (Eget val) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Eget val)

    Är MIN man otrogen?

    TS: Kom ihåg att du bäst känner dig själv, du vet själv mera om ditt liv och om vad som är bäst för dig själv och för dina nära.
    Du vet alltid så mycket mera och så mycket bättre än vad några människor här på FL inbillar sig att de vet!

    Jag har inte läst hela tråden, jag känner dig inte, jag känner inte till alla omständigheter och jag känner inte till din kärlek till din man och er ömsesidiga kärlek till varandra.
    När jag skummar bara ett par sidor i tråden så ser jag att många kommer med rådet till dig att du måste lämna.
    Flera verkar inbilla sig att de vet mera och bättre än du själv.

    Men för att nyansera det hela vill jag också påminna om att de flesta förhållanden klarar av att gå vidare efter otrohet. En hel del par klarar av att övervinna och gå vidare även efter mycket stora problem i förhållandet.

    En av de saker jag har lärt mig är att den otrogne ofta har egna personliga problem.
    Om hon eller han kan komma tillrätta med dessa problem, och man tillsammans ömsesidigt komma till rätta med problemen i förhållandet, så kan man gå vidare, vissa kan gå vidare stärkta och mer kära än någonsin tidigare.
    Jag påstår absolut inte att det är enkelt men jag tycker det är påkallat i denna tråden att någon nyanserar lite och också kommer med lite andra infallsvinklar.

    Många har senare bittert ångrat att de lämnade alltför snart och alltför lättvindigt i stället för att försöka komma tillrätta med problemen.
    Jag tror att det kan finnas några sådana bittra exempel här i tråden?
    Och först om detta misslyckats, om man verkligen uttömt alla möjligheter, sedan bestämma sig för att lämna.

  • Anonym (Eget val)
    Sanna1978 skrev 2020-03-10 16:05:27 följande:
    Men snälla! Om du inte läst tråden, GÖR det innan du slänger ur dig ngt! Han har inte varit otrogen "bara" han har levt DUBBELLIV i 3-4 år med en annan kvinna! Det är något HELT annat än en "liten affär, ett litet snedsprång"!! TS har alltså delat sin man med en annan kvinna i flera ÅR!! SJUKT!!!
    Jag har läst tillräckligt.
    Och jag kan delvis hålla med dig i sak.
    Trots detta kan du inte bestämma åt TS.
    TS vet själv mycket bättre än vad du någonsin kan veta.

    Det är inte mitt råd (jag vet för lite för att kunna ge råd), och jag påstår inte att det är vanligt, eller ens möjligt i just det här fallet.
    Men för ordningens skull kan det vara värt påpeka att det finns goda exempel på förhållanden som har överlevt värre kriser och värre problem än dem du räknar upp här, trots ditt val av hårda ord.

    T ex kan han ha egna personliga problem som går att komma tillrätta med. Problem går nästan alltid att lösa.
    Det finns trots allt goda exempel på förhållanden som har klarat av att gå vidare, där kärleken har blivit både djup och livslång efter att man kommit tillrätta med sina problem.
    Men du anser dig ha rätt att beröva TS den möjligheten, om den nu skulle finnas?

    Mycket av det jag skriver är baserat på mina egna verkliga och upplevda erfarenheter.

    PS: Det finns ju personer som frivilligt väljer att medvetet dela sin partner med en eller flera andra, i flera år. Det måste inte alls vara sjukt!
    Du verkar väldigt inskränkt och fördömande i din syn på människor och deras olikheter.
  • Anonym (Eget val)
    molly50 skrev 2020-03-10 16:09:16 följande:
    Men det här handlar inte om ett litet misstag. Det handlar om att TS man har levt ett dubbelliv med en annan kvinna i 3 års tid.
    Det kan vara lite svårare att förlåta än om det varit en litet snedsteg på fyllan.
    Hej Molly,
    jag säger absolut inte att du och andra har fel.
    Jag har mycket väl förstått att det inte är något litet tillfälligt misstag.

    Men jag tycker ändå att det är värt att nämna att:
    En hel del par klarar av att övervinna och gå vidare även efter mycket stora problem i förhållandet

    En del mycket erfarna psykologer eller terapeuter säger att man måste inte förlåta allt. Man kan finna andra verktyg och sätt att på ett mycket framgångsrikt sätt gå vidare.

    Jag tror inte heller att du säger att jag har helt fel i allt?
  • Anonym (Eget val)

    Det är just dessa generaliseringar,
    ibland fruktansvärt grova generaliseringar,
    som gör att jag tycker det är påkallat att nyansera vissa saker.

    Bara för att man själv (tror sig) aldrig kunna gå vidare efter något sådant så har man ingen rätt att döma ut TS eller någon annans möjligheter att gå vidare.

    Jag har aldrig påstått att någon otrohet, stor eller liten, skulle vara lätt att förlåta.
    Därför påpekar jag också att:
    En del mycket erfarna psykologer eller terapeuter säger att man måste inte förlåta allt. Man kan finna andra verktyg och sätt att på ett mycket framgångsrikt sätt gå vidare.

    Jag har själv varit utsatt för otrohet, som ligger långt tillbaka i tiden, som jag aldrig har vare sig önskat eller kunnat förlåta. Men jag har ändå skaffat mig själv förmågan att gå vidare, utan att vara bitter och utan att låta det påverka mig och mitt liv.

    Dessutom tycker jag det är viktigt påtala för TS och andra att TS själv givetvis alltid vet bättre, och har större rätt att själv få bestämma över sitt öde, än en samling skribenter i en tråd på nätet. Jag själv inberäknad bland dessa skribenter.

  • Anonym (Eget val)
    Anonym (man) skrev 2020-03-10 18:26:42 följande:
    Nyansera är inte samma sak som att förminska, rationalisera eller förneka.
    Bara för att det finns nyanser behöver inte betyda att det någon av nyanserna är bra. Skit kan oxå nyanseras i både färg och konsistens, men samtliga luktar illa och inget man vi vara i närheten av.
    Och därför anser du dig ha rätt sträva efter att beröva TS möjligheten att gå vidare?
    Jag kan för mitt liv inte förstå varför du anser dig veta mer om TS och TS förhållande än TS själv.
    Jag klarar inte förstå hur du tänker när du inbillar dig att du har facit för alla människor och att du alltid vet bäst.

    Ingenstans har jag försökt förminska, rationalisera eller förneka. Återigen, var får du alla dina villfarelser ifrån?
  • Anonym (Eget val)
    Kråkungen skrev 2020-03-11 08:53:36 följande:
    Måste bara inflika till ts och till Eget val att jag tycker att dina (Eget val alltså) inlägg överlag är väldigt bra, och ger en liten motvikt till alla dem som tvärsäkert hävdar att det ALDRIG går att rädda någonting och att ts MÅSTE lämna. Jag har velat skriva detta så många ggr i den här tråden, men låtit bli, eftersom jag vet vilka oändliga sidospårsdiskussioner det leder till. Men nu när det faktiskt finns några till som säger detta vill jag stämma in: vad du än väljer att göra, ts, så är det DITT val. Men det ÄR faktiskt fullt möjligt att din man älskar, och alltid har älskat dig, och att det inte funnits NÅGON form av illvilja eller teater med i bilden. Jag säger inte att det ÄR så - bara att det är fullt MÖJLIGT. Det är DU och HAN som kan reda ut detta; ingen av oss här inne kan avgöra det.

    Eget val: Tyvärr är det inte lönt att du går i diskussion med Anonym (man); tro mig - jag har försökt... Han är sorgligt nog så förblindad av bitterhet att han verkligen inte KAN se något annat perspektiv än sitt eget :( Elakt att skriva så om nån annan så här, men ville bara bespara dig en massa tid och energi: du kommer inte att lyckas få honom att förstå vad du skriver; än mindre få honom att se att det kan finnas olika perspektiv.

    Anonym (man): Jag skriver inte detta av elakhet, utan för att jag vill försöka stoppa ytterligare 100 inlägg där nån stackare försöker resonera med dig. Jag fattar att du har extremt jobbiga erfarenheter på det här området, och jag fattar att du är bitter. Det är bara sorgligt att det tar sig det uttryck det gör. Och du, lägg ned den här löjliga idén du har om att alla som inte tycker som du är en och samma person. Jag är Kråkungen, och jag skriver alltid under mitt eget nick. Jag är dessutom kvinna. Eget val är med största sannolikhet också en enskild individ, och det är troligtvis (...) också. Och Man med egen erfarenhet är ytterligare en.

    Slutligen, (man): du vet hur du kan nå mig om du vill svara mig.
    Tack Kråkungen för ditt kloka inlägg, det uppskattas.
    Hoppas att också (man) har möjlighet förstå och åtminstone vill försöka se något positivt i det du skriver.
    Kram till dig Solig
  • Anonym (Eget val)
    Anonym (man) skrev 2020-03-12 13:45:11 följande:
    Ledsen att göra dig besviken men jag kommer nog aldrig se något positivt i svek och lögner eller löjliga försök att rättfärdiga det...
    Återigen misslyckas du, kanske förblindad av bitterhet och taskig människosyn, eller?

    Jag skrev:
    Hoppas att också (man) har möjlighet förstå och åtminstone vill försöka se något positivt i det du skriver.
    Försök gärna läsa igen, läs gärna sakta flera gånger om du har svårt att förstå innebörden.
    Jag hoppades att du skulle ha förmåga se något positivt i allt det som Kråkungen skrev. Men där misslyckades du.
    Men OBS: vare sig jag eller Kråkungen skrev något om det hemska dravel som du svarade med!


  • Anonym (Eget val)
    Anonym (AnneMarie) skrev 2020-03-12 21:40:14 följande:
    Är nog en rätt stor sannolikhet att det finns bilder på honom och älskarinnan i hennes telefon där han ser lycklig och glad ut. För honom är ju det ni har inte lika speciellt som för dig, då hade han inte varit otrogen med samma person i 3 år.
    Varför ägnar du dig åt att strö salt i såren? Hur tänker du människa!
  • Anonym (Eget val)
    Styrkekram till dig TS. 

    Det är något fruktansvärt du går igenom och det är verkligen inte lätt. 

    Se till att få mycket och framförallt så bra samtalsstöd som möjligt. En terapeut har det som sitt yrke och en bra terapeut kan alltid hjälpa dig. Se till att du får BRA samtalsstöd.

    Det är fruktansvärt på alla sätt, men det kommer att bli bättre.
  • Anonym (Eget val)

    Återigen vill jag påminna om att det är fel att bara utgå från sig själv och sedan försöka påverka TS att begå handlingar eller fatta livsavgörande beslut.

    Bara för att man själv (tror sig) aldrig kunna gå vidare efter något sådant så har man ingen rätt att döma ut TS eller någon annans möjligheter att gå vidare.

    Det är självfallet inte lätt att förlåta vare sig en liten eller en långvarig otrohet.
    Därför kan det vara viktigt och bra att känna till att en del mycket erfarna psykologer eller terapeuter säger att man måste inte förlåta allt.
    Man kan finna andra verktyg och sätt att på ett mycket framgångsrikt sätt gå vidare.

    Dessutom tycker jag det återigen är viktigt påminna TS och andra att TS själv givetvis alltid vet bättre,
    och har större rätt att själv få bestämma över sitt öde,
    än en samling skribenter i en tråd på nätet. Jag själv inberäknad bland dessa skribenter.

  • Anonym (Eget val)
    molly50 skrev 2020-03-20 09:08:59 följande:
    Jag förstår hur du tänker och jag kan delvis hålla med.
    Men samtidigt så är det ju inte alltid som man vet bäst själv hur man ska agera när man befinner sig mitt i en kris.
    Och då kan det vara bra att prata med andra som själva inte är berörda men som själva har erfarenheter av det man går igenom.
    TS ska inte fatta ett beslut nu,tycker jag.
    Det ska hon göra när hon tagit sig igenom den värsta chockfasen och börjar se ljuset i tunneln.
    Då är det lättare att se saken ur en annan synvinkel.
    Jag är med dig till 100%.
    Det jag reagerar mest mot är att (man) med svordomar, fördömanden och ett vidrigt språk riktat mot TS påstår sig veta mera om TS och hennes situation än vad hon själv gör.
    Han uttrycker sig på ett sätt som gör tydligt att han själv inbillar sig att han vet bättre än TS och bättre än alla andra och han försöker pressa henne till att fatta beslut.
    Han sågar tom psykologer och terapeuter som yrkesmässigt jobbar med dessa frågor.
    Alla andra inser ju det orimliga i hans villfarelser.

    Jag tycker som du att TS inte ska fatta ett livsavgörande beslut just nu i denna situation.
  • Anonym (Eget val)
    molly50 skrev 2020-03-25 09:05:35 följande:
    Jag tror inte att avsikten är att försöka pressa TS till att fatta ett beslut. Snarare att försöka hjälpa.
    Sen kan väl även jag ha svårt att förstå hur man ens kan överväga att förlåta någon som har levt ett dubbelliv i flera år.
    Men vi är alla olika.
    Kärlek brukar väl vara den främsta orsaken till att vilja förlåta?

    Men jag förstår absolut ditt ställningstagande, särskilt mot bakgrund att såväl du som jag och alla alltid utgår från sig själv.

    Som du vet menar jag att väldigt många otrogna är otrogna pga av sina egna personliga problem.
    Om det skulle vara så i TS fall så kan ju väldigt mycket förändras om hennes man kan lyckas lösa och komma över sina personliga problem.
    Efter en sådan lösning kan ju faktiskt deras relation se helt annorlunda ut,
    eller hur?

    Vidare påminner jag om att många psykologer/terapeuter hävdar att man alls inte måste förlåta utan att det finns helt andra möjligheter och verktyg att gå vidare i livet på ett bra sätt.
  • Anonym (Eget val)

    Till TS och andra,
    även till er som känner er tvingade att reagera så fruktansvärt negativt på en del av det jag skriver;

    Glöm inte att jag talar av egen erfarenhet.
    Jag förstår Mollys och andras ställningstagande, jag har själv varit där.
    Jag förstår TS dilemma, jag har själv varit där (det finns många väldigt tydliga likheter med mina egna erfarenheter...).

    Jag har själv tidigare erfarenhet av att förhållandet har avslutats efter otrohet. Och i det fallet var det nog bäst att avsluta.
    Men jag har också mycket god erfarenhet av mitt nuvarande förhållande som överlevt och fungerar helt fantastiskt, trots att vi har erfarenhet av otrohet för ca 15 år sedan.

  • Anonym (Eget val)
    Anonym (man) skrev 2020-03-25 13:14:36 följande:
    Om otrohet förekommer så ofta i dina förhållanden så är de kanske inte så fantastiska som du påstår?
    Läs gärna vad jag skriver innan du citerar.
    Jag skriver om ETT fantastiskt förhållande.
    Kanske är det inte så himla unikt att få uppleva ETT helt fantastiskt förhållande i sitt liv? Men ett fantastiskt förhållande kanske inte är något som du kan klara att relatera till? I så fall får jag beklaga.

    Att ha erfarenhet av otrohet två gånger under en livstid kanske inte heller är så ovanligt? Både jag och flera jag känner har nog upplevt otrohet, från den ena eller andra sidan, fler än två gånger redan i rätt så unga år.

    Men för all del, fortsätt du att gå till personangrepp om det är något som du själv finner givande för ditt eget välbefinnande. Det bjuder jag dig på, när du nu verkar ha så stort personligt behov av det.
  • Anonym (Eget val)
    molly50 skrev 2020-03-25 13:55:12 följande:
    Visst kan det vara så. Eller en rädsla för att bli ensam.
    Ja, båda dessa orsaker tror jag är rätt vanliga, även i kombination. Och vi är väl överens om att jag inte har sagt att det också kan finnas nästan oändligt många andra orsaker.

    Men det behöver det ju inte heller alltid vara.
    Nej, även där är vi helt överens. Men skrev jag verkligen ALLTID?

    TS man har ursäktat sig med att han bara ville ha en avsugning. Är det något man lever ett dubbelliv i flera år för?
    Jag tycker mest att det låter som en dålig ursäkt.
    Jag hoppas verkligen att vare sig du, jag eller någon annan tror på fullt allvar att avsaknad av en avsugning skulle kunna vara den egentliga orsaken.
    Då ligger det nog väldigt mycket närmare till hands att tro att det är sannolikt att personliga problem ligger närmare sanningen. Så även där är vi överens.

    Visst kan relationen bli annorlunda om man lyckas lösa sina problem.
    Men sen har vi det här med tilliten. Den blir ju raserad efter en otrohet och kan ta lång tid att bygga upp igen.
    Och kanske i synnerhet när den pågått under så lång tid som i TS fall.
    Om han skulle ha personliga problem och dessa blir lösta så tror jag du kan hålla med om att hela hans liv kommer att te sig annorlunda och därmed också kärleksrelationen, om den fortsätter.
    Håller med dig om att tilliten är ett stort problem. Men med god hjälp så är vi många som har klarat av lösa även det problemet. Men det förutsätter givetvis att han har kommit tillrätta med sina problem.
    OM man tillsammans klarar att lösa alla sådana här problem så kan man faktiskt gå stärkta ur det, med djupare ömsesidig kärlek, med starka band och få ett lyckligare liv.

    Om TS man har personliga problem så är det något han måste lösa själv.
    Nej, där håller jag inte med dig. Jag skulle tom våga påstå att det är nästan omöjligt för någon att själv lösa sina personliga problem.
    Ja, han måste erkänna sina problem, framförallt inför sig själv, och han måste ta fullt ansvar för dem.
    Men sedan är jag övertygad att han behöver hjälp, både professionell hjälp och stöd av sin nära omgivning.

    Nej,jag tror inte heller att man måste förlåta alla gånger.
    Men samtidigt så tror jag att det kan bli lite svårare att gå vidare om man aldrig lyckas glömma eller förlåta.
    Återigen är vi helt överens. 
    Men med professionell hjälp finns det alltså verktyg och metoder som är mycket framgångsrika och som i de flesta fall ger ett mycket gott utfall.
  • Anonym (Eget val)
    Jag har aldrig påstått att det skulle vara enkelt eller ens möjligt för TS eller någon annan att få förhållandet att överleva en otrohet.
    Men trots allt är det många förhållanden som överlever efter otrohet och andra djupa livskriser. Om man klarar det tillsammans så finns det faktiskt goda möjligheter att man kan komma stärkt ur det.


    Framförallt anser jag att man inte ska döma ut någon annan, eller döma ut möjligheten, särskilt inte när man befinner sig mitt i krisen och i stormens öga. 
    Att som flera här direkt uppmana TS till att omedelbart fatta ett livsavgörande beslut tycker jag är fel. 
    Särskilt när det flera gånger görs i så starka ordalag och med ett så otrevligt språk, uppenbarligen för att ytterligare försöka förstärka sina direkta uppmaningar, tycker jag det är väldigt fel.

    TS och alla som blir utsatt för något sådant här behöver stöd. Inte mötas av svordomar och onyanserade uppmaningar.
  • Anonym (Eget val)
    jrockyracoon skrev 2020-03-25 22:08:51 följande:
    1. Om nu det stämmer att det inte är önskan efter avsugning som är orsaken till otroheten, då innebär det att TS man återigen har talat osanning. Han har alltså inte enbart bedragit henne i flera år, utan ljuger också om orsaken om det även när han blivit ertappad. Det säger i min värld något om hans personlighet. Varningsflagga!

    2. Det finns väl knappast någon erfaren terapeut som tänker att det finns bra chanser på att lappa ihop en relation där en person blivit bedragen i 2-3 år. Min fru är exempelvis familjeterapeut och hennes spontana reaktion på detta var att det blir väldigt svårt att få relationen att överleva. Det finns absolut sätt att i terapi söka vägar framåt i en skadad relation, men man ska inte ha någon övertro på de verktyg som finns. Att dessa verktyg skulle ge ett gott utfall i "de flesta fall", behöver du ange källa på, om du vill fortsätta hävda det.

    3. Om vi nu köper din förklaring att otroheten kommer av mannens personliga problem, så finns det också en ytterligare svaghet hos honom. Detta är att mannen har valt att lösa sina personliga problem genom att vara otrogen. Detta är förstås ett svekfullt beteende, som visar på betydande brister i hans karaktär. Man ska inte ta det sveket lätt. Om TS förlåter riskerar hon att han gör om det, eller att hans oärlighet och manipulation förpestar TS tillvaro på ett annat sätt. TS riskerar därför att bli skadad ytterligare om hon förlåter, och det är också något hon behöver ta med i beräkningen. 

    4. Du resonerar utifrån någon slags tanke att man ska hålla ihop till varje pris. Varifrån kommer denna grundsats? I din religiösa tro? Det är en farlig idé. Ibland är det bästa att man separerar. Man bör komma ihåg att det är sällsynt att en person ändrar sin personlighet eller beteende. Visst kan det ibland hända att någon gjort ett snedsteg och att relationen överlever efter det. Men stöter man på en manipulativ person som ljuger och fifflar i flera år utan att tänka på konsekvenserna för sin familj, bör man givetvis på allvar överväga separation.
    Tyvärr mängder av sakfel i det du skriver. Om du ska citera mig så är det bra om du läser vad jag har skrivit.

    1. Varför skriver du detta till mig? Det är ju jag som har sagt att han t ex mycket väl kan ha personliga problem.

    2. Jag har inte sagt att jag eller terapeuter skulle säga att det i TS fall finns bra chanser att lappa ihop. Du blandar ihop saker och ting. Vad gäller verktyg har jag sagt att det finns metoder och verktyg för att kunna gå vidare utan att förlåta. Det kan vara att gå vidare ensam eller i förhållandet. Men det är väl ändå en helt annan sak? Kolla gärna med din fru, familjeterapeuten, så kan hon säkert förklara skillnaden för dig.

    3. Jag har inte sagt att jag har någon förklaring. Men om det t ex skulle finnas personliga problem så hänger det ju ihop med allt det som du skriver. Och självfallet måste man ta med det i beräkningen, skulle jag ha sagt något annat?

    4. Nej, fel av dig, jag har aldrig förespråkat att vare sig TS eller någon annan ska hålla ihop till varje pris. Om du läser det jag har skrivit så berättar jag ju t ex att jag själv inte har hållit ihop till varje pris.

    Jag har avstått från att ge råd till TS, inte sagt vare sig att hon ska sträva efter att hålla ihop till varje pris och jag har heller inte uppmanat henne att lämna. Jag har också berättat varför jag avstår från att ge råd eller uppmaningar och jag har förklarat varför jag anser att även andra bör avstå från att uppmana TS till att fatta livsavgörande beslut vid en tidpunkt mitt i krisen, "mitt i stormens öga".

    Jag tycker det är bra att du framför din åsikt.
    Men om du citerar mig så är det bra om du först läser det jag har skrivit och inte tillskriver mig något helt annat.
Svar på tråden Är MIN man otrogen?