Ni som tidigare kämpat med att få barn - avundsjukan kvar?
Hej!
Jag riktar mig främst till er som haft svårt att få barn, men sedan lyckats. Jag skriver här för att diskutera med likasinnade och få tips om hur jag ska hantera mina känslor. Jag VET att det är konstigt att känna såhär, jag vill INTE känna såhär, och jag är alltså ute efter verktyg att hantera det hela.
Vi hade svårt att få barn, men efter många IVFer har vi tillslut fått de barn vi vill ha. Under tiden vi försökte blev jag SÅ ledsen när andra blev gravida, och jag tillät mig liksom känna så. Det är nog ganska vanligt att få såna känslor, även fast man samtidigt är glad för parets skull. Väldigt dubbelt!
Det som är så konstigt är att jag FORTFARANDE kan få dessa typer av känslor när folk i min omgivning blir gravida. Det är som att all den där tiden vi inte kunde få barn gör sig påmind. Men nu har jag ju mina barn. Nu har jag ju fått vara gravid. Varför kan jag inte bara känna odelad lycka när en vän eller släkting berättar om sin kommande bebis!? Vad är det egentligen som är problemet..?
Jag tror att människor är olika, vissa blir bittra och avundsjuka, och det tycks inte försvinna fast de senare får det dom vill ha. Det räcker inte för dig att få dina barn, du är fortfarande bitter för att du fick kämpa så.
Jag känner några som har haft svårt att få barn, och en kollega är lite som du. Kommenterar gärna andra som blir gravida fort på ett negativt sätt.