Tack för alla svar, känns skönt att se vad andra tycker.
Det är redan så att vi måste ha två födelsedagsfirandet och liknande pga att min syster inte kan komma samtidigt som pappa. Dop för min dotter skippade vi för jag orkade inte hålla på med allt detta medlande.
Men en begravning är nåt annat, och jag håller med om att det är själviskt att hålla på som min syster gör.
Fast jag kan tänka att om det är er mormor som dött och er mamma hellre väljer sin dotter än sin ex mans närvaro. Så måste er pappa finna sig i det. Sin syster står mormor närmare än er pappa, så självklart ska systerns vilja gå före.
Hon hade nog inte väntat sig detta, hon tyckte att jag valde sida osv. Jag blev faktiskt arg med tanke på att jag ju faktiskt har "daltat" med henne i flera års tid.
Så tyvärr avslutade vi inte samtalet på så bra termer, men jag kommer stå på mig, jag känner ju att detta inte är vår tillställning, utan det är för vår lilla mormor.
Är det din svägerska som lägger skulden på dig för att barnen inte vill träffa henne?
Det känns som att det så snabbt blir så dramatiskt, både i min ursprungsfamilj och i min systers nya familj. Så lätt att skära av folk till höger och vänster, domdera och styra.
Och så idioter som jag som låter mig hunsas. :)