Inlägg från: Anonym (Ts) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Ts)

    Hotar att inte komma på begravningen

    Min mormor gick nyligen bort. Mina föräldrar är skilda sedan länge. Jag har en syster som inte har nån direkt kontakt med vår pappa. De blev osams för länge sedan, min pappa försöker med jämna mellanrum att sträcka ut handen men min syster är väldigt envis av sig och vägrar.

    Hur som helst tyckte min pappa mycket om min mormor, och hon tyckte bra om min pappa. De höll kontakten även efter att pappa och mamma skiljt sig, han brukade hälsa på mormor ibland, ringa och skicka kort. Detta uppskattade min mormor.

    Nu hotar min syster med att inte komma på begravningen om min pappa dyker upp. Han vill väldigt gärna komma. Min mamma har inget emot att pappa kommer, men hon vill ju hellre att min syster kommer om hon måste välja.

    Jag har på nåt sätt fått uppdraget att lösa detta.

    Detta ger mig enorm klump i magen. Det är ju mormors begravning. Klart hon hade velat att pappa kommer, men också att hennes barnbarn kommer.

    Jag känner nånstans att jag inte har hjärta att be pappa hålla sig borta. Samtidigt vore det ju vansinne om inte min syster kommer.

    Hjälp!

  • Svar på tråden Hotar att inte komma på begravningen
  • Anonym (Ts)

    Tack för alla svar, känns skönt att se vad andra tycker.

    Det är redan så att vi måste ha två födelsedagsfirandet och liknande pga att min syster inte kan komma samtidigt som pappa. Dop för min dotter skippade vi för jag orkade inte hålla på med allt detta medlande.

    Men en begravning är nåt annat, och jag håller med om att det är själviskt att hålla på som min syster gör.

  • Anonym (Ts)

    Jag gjorde det!

    Jag har pratat med min syster och meddelat att jag inte kommer att be min pappa (eller nån annan heller för den delen) att avstå från att komma. Har också sagt att om hon avstår från att gå är det helt och hennes ansvar och inget jag eller nån annan ska belastas för. Herregud, vilket samtal. Men jag stod på mig.

    Mamma tycker det är ok, hon vill inte ha en massa tjafs, och hon vet att mormor gärna skulle vilja att pappa kommer.

    Känns skakigt, men så skönt!!

    Tack för ert stöd :)

  • Anonym (Ts)
    Anonym (Nädu) skrev 2020-01-19 18:58:52 följande:

    Modigt att du tog det samtalet då även om jag tycker det var din mamma som borde gjort det.

    Vad så hon när ni pratade, vad var hennes reaktion?

    Hur kommer du göra i framtiden? Med kalas och sånt? Fortsätta med två eller kommer du köra samma princip då?


    Hon hade nog inte väntat sig detta, hon tyckte att jag valde sida osv. Jag blev faktiskt arg med tanke på att jag ju faktiskt har "daltat" med henne i flera års tid.
    Så tyvärr avslutade vi inte samtalet på så bra termer, men jag kommer stå på mig, jag känner ju att detta inte är vår tillställning, utan det är för vår lilla mormor.
  • Anonym (Ts)
    Anonym (Imo) skrev 2020-01-19 19:40:43 följande:
    Yay! Bra gjort! Människor som din syster behöver motstånd. Har en likadan syster själv som sagt. Hon står i universums mitt och allt kretsar kring henne. Nu är det lika bra att också framöver ta tag i de dubbla kalasen. Lova att du gör det! :)
    Ska verkligen försöka :) Min man tycker det är vansinne att jag försöker slå knut på mig själv för att blidka henne, och med tanke på att vi hade ett rejält uttag i telefonen så känns det som att det får bli en omstart nu. :)
  • Anonym (Ts)
    möjligt skrev 2020-01-19 20:27:27 följande:

    Tycker det beror på bakgrunden till konflikten. Är det en allvarlig sak pappan gjort så kan det vara rimligt. Är det bara systern som är van vid att få som hon vill och konflikten handlar om något ytligt så får hon väl avstå begravningen på eget ansvar


    Det är egentligen inte allvarlig sak i mina ögon, det är inga övergrepp, inget missbruk eller liknande. Två olika uppfattningar kring något, sårade känslor som sedan eskalerar med tiden eftersom de inte pratat och rett ut saken. Nu har en småsten blivit ett berg...
  • Anonym (Ts)
    Egon den stora skrev 2020-01-19 21:39:15 följande:

    Känner verkligen igen det där med "valt sida" så fort man säger emot. Min fru håller på så där med sin syster. Jag ger systern däremot motstånd vilket gör att jag är den som blir hatad för att "förstöra " relationen mellan syskonen. Jag fick min fru att säga emot en gång och då blev det världens liv. Hon skrek verkligen i telefonen när vi firade ett av barnens födelsedag.

    Nu är det visst mitt fel att våra barn inte vill träffa henne heller.

    Finns det någon bot för den typen av människor?


    Är det din svägerska som lägger skulden på dig för att barnen inte vill träffa henne?

    Det känns som att det så snabbt blir så dramatiskt, både i min ursprungsfamilj och i min systers nya familj. Så lätt att skära av folk till höger och vänster, domdera och styra.

    Och så idioter som jag som låter mig hunsas. :)
Svar på tråden Hotar att inte komma på begravningen