Jag är en kvinna på 32 år som är singel sen några månader tillbaka. Jag onanerar aldrig eller tänker aldrig på sex. Är det vanligt? Eller är det onormalt? Blir rädd för mig själv, hur ska jag träffa en partner och kunna ha en relation om jag aldrig är sugen på sex?
Äter även antidepressiva och kommer äta dessa resten av mitt liv. Usch är lite rädd känner jag, vill inte leva ensam resten av livet.
Antidepressiva mediciner gör ofta att man tappar sexlusten. Du kanske inte behöver dom om ett år t.ex. Man vet aldrig. Onanera är underbart. Pröva . Lycka till med allt .
Varför kommer du äta dem resten av ditt liv?
"i en relation måste man ju ha sex" skriver du...
Du kanske måste tänka lite annorlunda här. Om du ser sex som ett "måste", så kanske du inte ska ha en relation alls? Inte särskilt trevligt för din ev. partner att du ser sex som ett nödvändigt ont...
Så, landa i dig själv först, se till att du onanerar och njuter av det, och att du har en längtan efter sex innan du funderar på att skaffa en ny partner. Gilla ditt eget liv helt enkelt, landa i tillvaron. Alternativt sök en asexuell partner, de är nog sällsynta, men finns säkert.
Ja, de flesta människor har behov av sex, varierande hur ofta och vilken form...
Därav, försök att landa i dig själv, du blev ju nyss singel, kanske tar ett år eller två innan du liksom landat. Kanske kommer sexlusten tillbaka, kanske inte. Men att pressa dig själv till att ha sex för att lyckas behålla en partner lär inte funka.
Hade jag inte haft ett stort behov av sex och närhet så hade jag med glädje varit singel resten av livet.
Är förvisso man, men äter också lyckopiller. Periodvis har jag låg/ingen sexdrift. Vill inte alls onanera. Men tillsammans med en kvinna går sexdriften upp en del. Jag rycks lite ur min depression (Kvinnor har den effekten på mig) så sex funkar ändå. Då blir jag kåt, i den situationen och sexdriften kommer (tillfälligt) tillbaks.
Så kanske är det samma för dig? Du kommer troligtvis aldrig bli en nymfoman som vill ha sex hela dagarna, men en viss sorts sexlust kan "sparkas igång" (Inte bokstavligt talat) av en partner.
Du är ju bara 32!!! Massor av år kvar att yngla av sig på...
Att skaffa relation med en man för att använda honom som avelstjur är det värsta en kvinna kan göra. Det är inte en mänsklig rättighet att ha barn.
Skaffa en relation för kärlekens skull, så kommer barn sen av sig självt. Om du får tillbaka lusten dvs. Och det kan nog som nån skrev ge sig självt om du träffar en partner som du blir kär i, men se till att landa i dig själv först och trivas med livet.