Jag är så vilse

Jag är lika dan som dig ts.

Tror helt enkelt att vissa inte är gjorde för den här modernasamhälls tiden. Själv drömmer jag om att leva i ett indian samhälle där man jagar o gör det som behövs men även det man vill o tycker är roligt.

Inget här i Sverige o mer eller mindre i övriga världen idag passar mig överhuvudtaget. Det blir hoppande från jobb till jobb till studier till jobb hela tiden. O när man väl hittat något , nej då är det passat av samhället till att vara en högskoleutbildning osv. Blir gymnasiet fel o man inte klarar det så måste man alltså studera ännu mer för att komma nånstans. Menar, va fan är det inte bättre att sådana får gå en praktisk utbildning som dom faktiskt kan tänka sig. Men jo klart, det finns en annan lösning på det o det är att man isåfall betalar för utbildningen själv. O det är inte så lätt heller alla gånger.

Personligen har jag en fallenhet för hundar, men det är bara att lägga veterinär på hyllan eller andra nivåer inom hund tills man har råd att ta sig fram. Prob där är oftast att livet har sina vändningar så om den dagen kommer så kanske det inte är så aktuellt längre. Medans om man hade halkat in på det tidigare så kanske det hade blivit något man brann för o kunde hålla sig fast vid.

Har inga diagnoser på pappret. Men har depression, existentiella problem o PTSD o kanske en mildare grad utav autism.

Menar har gått så långt att jag t om googlat om att leva frivilligt som blind.