10 månader sover dåligt och nära
Min son på 10 månader sover med oss i sängen. Vi har börjat sova så dåligt eftersom han tar så stor plats. Vi har nyss köpt en ny spjälsäng och tänkte försöka få honom att sova där men han vägrar. Han får panik. När han väl sover för kvällen så brukar man kunna flytta runt på honom lite som man vill utan att han vaknar men lägger man hon om i spjälsängen vaknar han innan han ens träffat kudden. Jag har till och med krupit ner i sängen med honom men inte ens det hjälper.
Han har börjat sova väldigt dåligt innan dess att vi köpte spjälsängen oxå. Somnar inre ordentligt förän vid 01-01.30. Vi har exakt samma rutiner som vi alltid haft. Han brukar somna vid 21 och sen sov till 8 nästa dag. Nu kan han somna vid 20-21 och sedan vakna vid 22 och då är det full rulle oavsett om man ligger kvar i sängen eller har upp honom. Är detta bara en jobbig fas eller kan han ha svårt komma till ro på annat sätt? Ammar fortfarande och kommer fortsätta amma på natten i och med att jag snart börjar om att jobba och vill ha kvar en del av amningen ett tag till. Han äter typ max 2 ggr per natt men somnar ju vid bröstet varje kväll i princip.
Hjälp, hur ska vi få honom att sova på kvällarna igen? Och hur får vi honom att sova i sin spjälsäng? En sak i taget gissar jag men vart börjar man...
Barn i den åldern behöver inte matas nattetid om det väger hyfsat normalt. Det är snarare en motivation till att vara vaken. Jag vet att du vill amma, och det är bra om man kan till barnet är ett år, men se till att pumpa ur mjölk hellre än att amma när barnet ska sova om det behövs för att hålla igång produktionen.
Barnet ska somna på det sätt som det sedan kommer att vakna, dvs inte vid ditt bröst utan i sin säng, i mörker/med nattlampa eller vad ni nu väljer. Det ökar tryggheten när det vaknar, det ska kunna känna igen sig. Tänk själv om du somnade i din mans famn men vaknar mitt i natten på soffan och inte har en aning om vad som hänt? Väldigt skrämmande kort sagt.
Att få det att somna i egen säng kan ta tid eftersom det är så pass gammalt men det enda som gäller är att vara konsekvent tills det funkar. Det kan ta upp till ett par veckor även med en så liten, fortsätt vara konsekvent. Lägg ner, var nära, trösta men undvik att ta upp.
Ang. att han sover sämre, hur ser det ut med sovtider om dagen? Kanske minska antalet tupplurer, eller korta av dem, och se för all del till att barnet inte sover för nära den vanliga läggtiden. Det rekommenderas också att barnet ska vara ordentligt mätt när det ska sova för natten, det minskar risken för att vakna. Om det gör det ska det vara tyst och lugnt, helst inget prat alls, och bara fortsätta lägga om tills det somnar.
Vissa barn sover bättre i eget rum eftersom föräldrarna omedvetet stör. Var dock beredd på att det blir lite som att börja om från noll då, en ny miljö kan göra det svårare att somna in ett tag men om ni har fått till bra rutiner innan går det lättare.
Prio ett är att inte somna vid bröstet iaf. Vad ni ska göra sedan är svårt att säga men antingen nattamningen eller sova i egen säng. Ni känner väl själva vad som är bäst.