Inlägg från: Xlr8 |Visa alla inlägg
  • Xlr8

    Ingenstans att bo - vad gör man?!

    Om du skriver vart i landet du befinner dig kanske någon har något att erbjuda.

    Ärlighet varar alltid längst, men du kanske ska fundera hur du formulerar dig, du behöver inte ljuga men en annan formulering kanske inte svartmålar dig själv.

    Men vart i landet pratar vi om?

  • Xlr8
    Anonym (Trådstartaren) skrev 2020-01-01 03:05:44 följande:

    Vad jag menade med ?...söker jobb?, var vid tillfälle då jag hade ett vikariat-jobb och polade marknaden. Syftade mer till vad man idag kan göra på sin mobil, som gamla människor fr andra generationer uppenbart har svårt att förstå. Helt enkelt kunde min äldre mor/farförälder inte begripa hur mkt ?vi hänger i våra telefoner?. Det är liksom lite mer än att ringa samtal idag.

    Tilläggas jag varit arbetslös sedan en månad. Jobbat några månader utomlands i annan bransch.


    Exakt den delen med mobilen jag syftade på. Många som läser det kommer få en bild av dig som lat, ambetionslös med taskig social kompetens. Min vilja att hjälpa en som jag har sen uppfattningen om är nära mes noll.

    Nu ser jag delvis något annat hos dig men ta det som konstruktiv kritik.

    Om läget är som du säger kan det vara till din fördel att tala om vart i landet du befiner dig. För jag antar att du vill ha en lösning på problemet och inte bara att folk ska tycka synd om dig.
  • Xlr8
    camomill skrev 2020-01-01 05:40:32 följande:

    Är det bara jag som undrar hur det står till i hjärnkontoret hos dina föräldrar? Hur i helvete kan de tycka att det är bättre att du bor på gatan än att du får bo en tid hos de tills det löst sig med jobb och bostad? Är det bara jag som har föräldrar som hellre skulle dö än att låta sina barn bo på gatan?

    Bästa rådet just nu är att bita ihop och bo hos släktingen. Sök jobb på andra orter och försök hitta en lägenhet där.

    Hade jag varit du hade jag klippt banden till min familj om de inte kan ställa upp i såna här lägen. Fyfan


    Klippa bandet till dom enda som verkar vara lite villiga att hjälpa henne? Det är nog det mest idiotiska jag någonsin hört. Man bränner aldrig den enda bron man har innan flera och bättre broar finns. Är man inneboende för man saknar andra alternativ så anpassar man sig till 100% tills man kan få tag på något bättre. För kraven på ta lär knappast vara värre än att vara hemlös.

    När jag var inneboende hos en familj tills jag kunde få tag på eget boende, följde jag alla krav dom hade till punkt och pricka. I övrigt la jag 2 timmar varje dag på att göra mer än dom krävde av mig. Städade deras hus, tvättade deras tvätt, lagade mat, klippte gräset mm.

    Offrade 2 timmar mot att jag vet att jag är alltid välkommen och bo där samt att dom tyckte det var underbart att ha mig boende där.

    Var det roligt att göra det? Knappast men offrade så lite och det gav så mycket tillbaka.
Svar på tråden Ingenstans att bo - vad gör man?!