Nygift och otrogen
Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-02 15:55:28 följande:
Hon har kallat mig naiv och blåögd typ. Berättat saker han sagt om mig.. sagt att jag är svag och patetisk typ.
Inlägg från: Fjäril kär
|
-
Finns faktiskt risk för att det är så han tycker innerst inne eftersom du berättar här i början av tråden om hur du i princip är helt starstrucked av honom och hur du sätter honom på piedestal. Och det är väl precis därför du inte kan lämna honom för att du inte kan se att han skulle göra något fel. Det ÄR att vara naiv.
-
Och det kan ju faktiskt vara sant just där och då som en form av legitim anledning till att välja henne. Det är hans ursäkt för att försvara sin otrohet.Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-02 18:52:45 följande:
Säkert. Enligt henne har han sagt mycket privat om mig, om vårt liv och sexliv och också klankat ner på mitt jobb, på min allmänbildning, mina vänner osv. Han hade sagt att han ville lämna mig men att det inte gick för vi hade barn enligt henne. Han nekar till det...
-
Nej det är inte ditt jobb att lita på honom igen.Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-03 17:10:42 följande:
Ja, det förstår jag. Men tillit går ju också att jobba upp och nånstans vill jag veta att jag försökte allt jag kunde, att jag inte gav upp för lätt.
Är nästan så att jag vill bli vän med henne, hon fascinerar mig på nåt konstigt sett..
Ja det har du rätt i. Men eftersom han också är pappan till mitt barn måste jag ju alltid ha en relation med honom och nånstans måste jag ju börja lita på honom igen..
Tillit förtjänar man med tiden. Det är 100% hans jobb att fixa det genom handling. Och det tar tid. Mycket tid.
Det är just därför vi är många som talar om att det är tidens gång som gör att det inte lyckas hålla. För att tilliten aldrig kommer tillbaka, att misstänksamhet och ångesten aldrig överger en, att vardagen aldrig glömmer det inträffade. Att det alltid kommer finnas ett före och efter otroheten. Det äter upp en inifrån och ut. Det är det tidens gång visar.
De fåtal som lyckas är nån ynka promille och det handlar om fylleknull en gång och att man kysst nån på firmafesten. Sånt kan man komma förbi.
Men aldrig en planerad otrohet och aldrig nånsin någon som ljugit medvetet inför prästen. -
Ja. Precis så.Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-03 23:47:48 följande:
Så om jag hade mått bra nu hade det inneburit att jag kommit över hans otrohet?
-
Han älskar ju inte dig villkorslöst. Då spelar inte din kärlek någon roll. Du förlorade honom i samma sekund som han valde henne. Hon vann. Inte du.Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-03 23:46:54 följande:
Men det känns som ett sånt misslyckande att ge upp och det är så svårt att lämna någon jag älskar villkorslöst och gett mitt liv till. Det gör så jävla Jävla ont!! Hur kunde han göra såhär och utsätta mig för det här?? Jag vill ha statistik på hur många som överlever otrohet men hittar ingen. Och av alla han kunde välja valde han en psykopat som blev besatt av honom??
Jag hatar det här så himla mycket!!
-
Hon kommer alltid vara närvarande på något sätt hädanefterAnonym (Kvinna86) skrev 2020-02-04 06:55:41 följande:
Hade inte hon gjort sig påmind hela tiden hade jag mått mycket bättre.
-
Hon kommer alltid vara närvarande på något sätt hädanefterAnonym (Kvinna86) skrev 2020-02-04 06:55:41 följande:
Hade inte hon gjort sig påmind hela tiden hade jag mått mycket bättre.
-
Hon kommer alltid vara närvarande på något sätt hädanefterAnonym (Kvinna86) skrev 2020-02-04 06:55:41 följande:
Hade inte hon gjort sig påmind hela tiden hade jag mått mycket bättre.
-
Hon kanske har lika svårt för det precis som du.. Hon är ju också lurad av honom och dessutom måste deala med känslorna efter sin abort. En abort kan man sörja och må dåligt över i flera år. Hon vill kanske också ha svar precis som du. På ett sätt sitter ni i samma situation eftersom ni båda två behöver din man för att komma vidare. (fast på olika sätt).Anonym (Kvinna86) skrev 2020-02-04 11:43:19 följande:
Ja hon kommer alltid varit en del i vårt liv men hon måste ju också gå vidare!
-
Vet du. Jag tror att du hamnat exakt precis på det stället där många till sist lämnar sin partner.
Det är inte den fysiska otroheten man lämnar för utan det smärtsamma känslomässiga efterspelet som gör att man inte längre orkar och som man inte kommer ur. Det ständiga ätandet, det ständiga ifrågasättandet, den eviga ångesten och tårarna som aldrig tar slut. Den förkrossande sanningen som till slut kommer ikapp dig. Det kommer en dag då du fortfarande har tusen frågor men din man har inte längre något svar. Ditt hjärta kommer fortfarande vara krossat men din man kan inte längre ge dig det du kräver. Era gräl handlar inte om henne längre utan nu om att du inte kan sluta älta. Han tappar tålamodet och du tycker han är okänslig.. Snart är du där.
Det är precis DET som gör att man till sist inte längre orkar. Känslostormen och Insikten om att det inte blir bättre än så här även fast tiden går.