Nygift och otrogen

Det är klart att det gör ont. Det är inte en del av ett lyckligt äktenskap att bli utsatt för det. Du är inte älskad så som du älskar honom. Alla otrogna vill stanna när gräset inte visar sig vara grönare. Du kanske inte vill lämna, men lycklig kan du inte bli under de här premisserna. Varför tror du att du är så beroende av honom? (Varför har du inte ens körkort?)

Vart går din gräns? Vad skulle du inte stå ut med att han utsätter dig för (och stanna)?

Precis. 

Men ska du/ni kunna komma vidare så ska du nog inte fokusera så mycket på vad som har sagts eller inte utan mer på hur han beter sig nu.

Men jag förstår att allt det här känns jobbigt för dig.

Och det är bra att ni har berättat för flera så du har stöd om du behöver det.

För du kan komma att hamna i svackor igen.

Ja,det är nog bra om ni är beredda på det. Kanske framförallt han.

Det är han som måste kämpa för att du ska få tillbaka din tillit igen.

Och då får han räkna med ältande och att han får vara helt transparent med vad han gör ett tag framöver.

Det låter bra.

Fruktansvärt tragiskt att du går tillbaka till honom. Hans otrohet är inte som andras. Hans otrohet är den råaste otrohet jag hört om (och då har jag hört en del i mitt arbete). Det är sorgligt att du inte anser dig vara mer värd.

Jag förstår att det kan vara komplext att ge upp det liv en levt. En omställning att klara sig ensam med barn, rädsla för att inte träffa någon ny osv. Men vad är alternativet? Att vara kvar med den människa som antagligen gjort dig mest illa och förnedrat dig mest av alla. Din dotter skulle ha ett syskon nu.

Och säg inte att han gjort dig mest lycklig av alla, för i kontrast till vad han gjort är lyckan inget värd. 

Jag brukar tro att otrohet går att reparera men jag har dessvärre ingen tilltro till er. Men snälla skaffa inte nytt boende eller nytt barn med honom inom några år - för din egen skull! (och din dotters). 

Men frågan är vad du riskerar. Hur kommer du må när ni har nytt boende och han är otrogen igen? Hur kommer du agera och hur påverkas din psykiska hälsa? Hur kommer detta i sin tur att påverka ett barn? Är det värt det? Kommer du kunna hålla god min och hålla ihop inför ert barn? Är det värt det? Du vet redan vad han går för och du vet vad du väljer att ge dig in i. I mina ögon är det er dotter som tar största risken och får ta största smällen när han hittar någon ny.

Det är ingen som har avsikten att göra dig ledsen, avsikten är att du ska öppna ögonen! Men det är bara att inse att trots denna evinnerligt långa tråd så har du inte förändrats sedan första inlägget. 

Det är klart att det känns bättre mellan er precis just nu, när ni pratat och kommit fram till något. Problemet är bara att det är lätt att säga rätt saker (alltså från mannens håll) men han ska ju efterleva det också och det är klart att han kan göra det nu ett tag. 

Det är bara kort och enkelt så att hans ego, hans lustar, hans liv går före ditt (för att han är van att det har varit så). Du lappar och lagar, han säger förlåt, och sen tror han att allt är ok sen. T.o.m DU själv anser att hans behov är viktigare än dina egna.

Att börja titta på nytt hus kan göra så att det känns kul igen, man får något att se fram emot, men som någon skrev - sen då? Ett hus är ett tomt skal, det är relationen mellan er, det som pågår inne i era huvuden som är det som ska lagas, inte bostaden. Jag hoppas du förstår. 

TS kvinna 86.

Du skrev..

Jag vet att han tänkt på henne och skrivit med henne när han varit med mig och det gör så brutalt ont men samtidigt var det mig han gifte sig med..

Är det här sant?

Gör han detta även nu?

Om det är sant så betyder det att Han älskar den andra kvinnan och saknar henne jättemycket.

Han vet han riskera förlora dig men skriver ändå med henne.

Hallå vakna! Han älskar och saknar henne sjukt mycket. Han må ha gift sig med dig men känslorna är med henne.

Han saknar henne efter ni har haft sex? Det tolkar jag som att han önskade att det var hon han hade sex med inte dig.

1. På er bröllopsdag så hade du kunnat svära på att han inte var kär i någon annan. Du var då hundra på att han inte skulle göra en älskarinna gravid inom kort.

2. Hur mår hon när din man är otrogen igen och du bryter ihop?

3. Har inte sagt att han är en dåligt pappa enbart pga otroheten. Just nu är det du som väljer att utsätta din dotter för den smäll som kommer nästa gång. Då blir det en mamma som vill dö igen, en pappa som kommer och går och halvsyskon som hon inte får träffa.. Du vet precis vad han går för och vad han är kapabel till att utsätta er för. Och du väljer att utsätta dig och ditt barn för en sådan relation igen.

Tror du att du inte förtjänar bättre? Är du rädd för att bli ensam? Tror du att alla män gör så här? Vad driver dig till detta självskadebeteende?

Nyss ville du dö pga hur han behandlade dig, nu flyttar ni till ny bostad..

Bara av nyfikenhet. Om han skulle vara otrogen igen,hur ska du göra då?

Förlåter du honom igen då eller lämnar du då?

För övrigt så håller jag med dig om att otroheten i tråden "Är min man otrogen" är mycket värre än det din man har gjort.

Även om din mans otrohet absolut inte heller är ok.

Jag tror att det faktum att han hade den andra kvinnan i tankarna på er bröllopsdag gör att många reagerar starkt.

Och att han gjorde henne gravid när ni försökte få barn.

För mig hade det varit väldigt svårt att förlåta.

Men du känner din man bäst och du vet om det är värt att ge honom en andra chans.

Bara du inte låter dig trampas på igen.

Tycker ditt resonemang är konstigt, minst sagt. Men både du och din make verkar inte helt friska så jag ska nog inte försöka förstå mig på dig. Tycker mest syndom erat barn.