Anonym (Lollo) skrev 2020-03-09 15:40:55 följande:
Alla gör misstag, många misstag, men verkligen inte vilka misstag som helst. Särskilt inte upprepning av samma grova misstag. Som sagt, de flesta är ju inte otrogna inom sitt äktenskap. Det är din brist på nyansering som gör att man förstår att du antingen 1. är ett troll, eller 2. lever i massiv förnekelse. Hade du varit på riktigt (och/eller inte i grav förljugenhet) så hade du haft många motstridiga känslor. Känslan av att det är fördjävligt det han gjort; ilska, sorg, kränkthet osv. men att det goda på något sätt ändå övervägt det onda.
Att du ser hans grova övertramp som något fint är inte sunt för dig. Det kommer bita dig i arslet längre fram i livet. Man kan inte vara sann mot sig själv, dvs vara en hel och levande människa och stänga av så mycket av verkligheten och sina riktiga känslor. Det gör dig till en falsk version av dig själv där du aldrig kan bli hel. Först och främst måste man bli hel som individ. Det är du uppenbarligen inte. När man är hel har man tillgång till hela sitt register av känslor och förmågor. Därefter kan man välja vilken partner man ska leva med. Att inte vara sann och hel utan lägga över det på sin partner/förhållandet är förödande. Förmodligen en anledning till att du bitit sig fast vid en partner som behandlar dig illa och kanske också en bidragande orsak till hans otrohet.
Jag kan inte tala för TS men när min make var otrogen såg jag det som ett misstag. Allt slog ihop till en sak - inte ett misstag för varje sexuell handling, sms osv. Ts (samt min) make var inte systematiskt otrogna utan hade kortare affärer, kortare än en månad.
Du förenklar saker. Självklart har jag varit nedbruten och sårad, i vissa fall otröstlig. När min makes otrohet uppdagades föll jag i ett svart hål men efter ett par månader var jag tvungen att fatta ett beslut för att kunna gå vidare och då valde jag att förlåta och försöka lägga det skedda bakom mig. Det jag vill med att skriva här är att TS ska förstå att det går, det har varit väldigt mycket "lämna"-pepp i den här tråden vilket jag tycker är sorgligt då hon uppenbarligen älskar sin man djupt och han henne och dem har barn tillsammans.
Jag ser inte hans otrohet som något fint men det ledde till att vårt förhållande blev både starkare och mer kärleksfullt. Jag är hel och lycklig. Det är sorligt att höra att du tror att det inte går att bli lycklig igen efter en otrohet, för det går det.
