Nygift och otrogen
Och hon lägger gärna skulden för allt på den andra kvinnan.
Att "fejsa verkligheten" kan ju också vara att inse att ens man inte är oskyldig i det hela. Att han tvärtom bär det största ansvaret för att han lät det hända.
Nej, hon har skrivit flera gånger att hon vet att hennes make gjort fel men hon måste väl självklart få ha rätt till sina känslor angående älskarinnan, det är inga konstiga känslor.
Nu har det gått ett år för henne och den värsta chockfasen måste ha lagt sig och då kan man börja bygga upp förhållandet igen. På ts verkar det som om hon verkligen vill det och att de båda är klara med att dom älskar varandra. Då tycker jag mitt exempel på att det går är relevant och att barn och nya steg i förhållandet inte alltid ska ses som något negativt i en sådan här situation utan snarare som positivt.
Det är nog just det som du sätter fingret på där som gör det så konstigt allting, han svek mig i dubbel bemärkelse. Både via fysisk otrohet men också via emotionell. Det är ju liksom två otroheter i otroheten. För honom verkar det bara vara den fysiska som är en otrohet på något sätt.
jag litar faktiskt på att intentionen var att träffas som vänner där i slutet, men om de kunnat hålla händerna från varandra hade ju varit en annan fråga. Hon har dock bekräftat för mig också att han slets med sitt samvete och faktiskt led över att ha dom känslorna han hade för henne. Det var inte så att han njöt av sin otrohet så att säga..