Inlägg från: Anonym (Kvinna86) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kvinna86)

    Nygift och otrogen

    Anonym (Man35) skrev 2020-01-13 20:45:44 följande:

    Vad har könstillhörighet med saken att göra? Nu var han ju inte bara otrogen, utan startade en relation med en annan kvinna och på vippen en ny familj med henne. Du säger ju själv att du hade lämnat om hon inte gjort abort. Hur är det att vara en ?fantastisk pappa?? Är det här en trolltråd eller? Om du är på riktigt, tror du inte att ert barn inte märkt av denna jättekris och påverkats av hur pissigt ni har mått/mår? Börjar tro att TS driver. Ingen är så här dum. Vad spelar det för roll att man älskar när man skadar?


    Var snäll att inte håna mig jag tycker det är jobbigt som det är. För att det är lättare att kritisera en pappa än en mamma. Jag står fast vid att han är en otrolig pappa och så klart har vår dotter känt av vad som varit men han har gjort allt för att hon ska känna sig älskad.

    Ja jag hade lämnat då. Då hade förnedringen blivit total. Alla hade fått veta om hans svek även om han hade tagit avstånd från barnet för det var han tydlig med att han skulle. Men nu är vi inte där utan hon gjorde abort och dom behöver aldrig mer finnas i varandras liv. Jag behöver aldrig mer ha någon kontakt med henne.

    Ingen är så här dum? Tack för den...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Narcoffer) skrev 2020-01-13 21:22:47 följande:

    Jo, det finns flera som är så där dumma. Jag är en intelligent kvinna, enligt vad jag fått höra gång på gång i mitt liv. Ändå var jag naiv och korkad när det gällde min man.

    Han sade att han älskade mig, alltså var det sant.

    Han sade att det var mitt fel att han sökte sig till en annan kvinna, alltså måste det finnas en sanning i det.

    Han sade att han aldrig ljugit för mig eller varit otrogen, och han var så övertygande att jag vacklade. Kunde jag verkligen vara 100% säker? Kanske jag hade missuppfattat något, eller kanske jag var överkänslig eller hade för livlig fantasi?

    Om han nu hade sårat mig, så var det kanske inte hans fel? Taskig barndom, orättvist behandlad på jobbet, och så förstod han nog inte att jag blev sårad. Det var inte hans mening.

    Just det, precis så dum var jag!


    Man ska väl lita på den man älskar, är inte det hela grejen? Vad hände hos dig? Vad gjorde din man?

    Jag tror min man är genuint ledsen men det gör ju inte mig mindre sårad...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Nej) skrev 2020-01-14 06:47:46 följande:

    På bröllopsdagen så trodde du nog att han älskade dig av hela sitt hjärta? Trodde du då att han ville leva med dig av hela sitt hjärta? Du vet idag att det var helt annorlunda då.

    Han har gjort sitt val. Han vill bara inte ta konsekvenserna av valet.


    Så du menar att min man inte älskade mig när han stod och kollade mig i ögonen när vi gifte oss? Är inte det lite förenklat?
  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-14 06:54:55 följande:

    Han lovade att älska dig i nöd och lust.. Men det var precis det han INTE gjorde..

    Du kan inte lita på honom, han har ju klart och tydligt bevisat just det..


    Men kan det inte vara tvärt om? Kan det inte vara så att vår kärlek är så stark att vi överlever det här? Kan det inte vara så??

    Men du har rätt, just nu kan jag inte lita på honom. Men jag tror inte att det betyder att han inte älskar mig. Han svek mig men jag har svårt att ta in det ni skriver om att han inte älskar mig. Jag förstår inte varför han skulle kämpa för att återvinna mitt förtroende få? Vi har ju ett liv ihop som han varit med och byggt upp, vi är ju ett team...
  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-14 07:02:38 följande:

    Tvärtom så vet han ju ännu bättre hur han ska orka med en slitig vardag och kunna fly från det jobbiga. Han vet vart han kan få bekräftelse ifrån när du inte orkar se och möta hans behov under barnskrik och obefintlig sexlust.

    Nu vet han dessutom hur han ska undvika att bli påkommen.

    Och hur ska du kunna kontrollera honom när du är hemma och tar hand om bebis och amning och han går på gymträning/joggingrunda/jobbar etc?

    Ett till barn är bara DITT sätt att fly verkligheten. Men han kommer inte vara i samma bubbla som du.


    Ja det är väl sant. Han kanske bara gör det snyggare nästa gång och ser till så han inte blir upptäckt.. han kämpade ju så hårt för att jag inte skulle veta, mer och mer kom fram under veckan jag fick reda på det och till sist kröp det fram att dom haft sex flera gånger och hon var gravid.

    Men ska jag bara börja om? Jag kommer ju tvivla på mig själv för alltid. Och jag vill så gärna ge min dotter ett syskon och ett lyckligt hem med båda sina föräldrar...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Linda) skrev 2020-01-14 11:48:59 följande:

    Problemet som jag ser det är att du gamblar med ett barn.

    Du har ingen aning om hur en graviditet påverkar ert äktenskap för det första. Hormoner kan ställa till med enorma fallgropar och problem.

    För det andra har du ingen aning om hur förlossningen och hormonomställning och ev komplikationer påverkar ert förhållande.

    Samt att du inte kan veta vilken sorts barn ni får.

    Du har gigantiska fallgropar staplade på hög och du har ingen aning om vad som väntar er.

    Tycker du verkligen att det är schysst att gambla med två barn?


    Intressant och sant. Han vill ju också ha ett till barn så jag tror graviditeten inte skulle vara något problem. Han kommer fjäska för mig ett tag framöver. Men sen när vardagen kommer igen och vi har en 5-månaders och 5-åring kanske jag förstår hur korkad jag är... går det inte bara att vakna upp ur den här mardrömmen och få tillbaka sitt liv???
  • Anonym (Kvinna86)
    Fjäril kär skrev 2020-01-14 14:46:14 följande:

    Hade han älskar dig på rätt sätt hade han aldrig varit otrogen alls.


    Jag tycker du gör komplexa saker för enkelt. Jag tror att man kan älska någon och ändå vara otrogen...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Linda) skrev 2020-01-14 14:44:03 följande:

    Varför kämpade han inte för att INTE vara otrogen då? Vart fanns hans kärlek då?

    Klart som fan att han fjäskar nu eftersom han inte vill ta några som helst konsekvenser av sin otrohet.


    Han har aldrig varit otrogen innan. Sögs väl in i henne och insåg inte sitt misstag förrän det var gjort och fick då ångest och blev rädd för att förlora mig. Enligt henne pratade han ju också om mig med henne. Men hon tog väl honom med storm, nåt jag inte gjort på länge...

    Ta några konsekvenser? Han har fått ta alla konsekvenser förutom att blivit lämnad. Jag har skrikit, gråtit, ignorerat honom under de här månaderna. Det är inte så att jag bara ?okej men nu blickar vi framåt? när han upptäcktes och berättade...
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Narcoffer) skrev 2020-01-14 17:18:45 följande:

    Jo, man ska lita på den man älskar, men man måste veta var gränsen går. Kvinnor som blir slagna av sina män litar på dem. Så kommer det första slaget, och hon vacklar. Vet inte om hon kan lita på honom längre. Men han ångrar sig, ber om förlåtelse, säger att han älskar henne och att han aldrig mer ska slå henne. Hon ger honom en chans till. Nästa gång han slår henne, så händer samma sak. Han gör vad som helst för att hon ska förlåta honom, och till slut gör hon det. För varje gång går det lättare, och till slut är hon en av de där "dumma" kvinnorna som stannar fast hon blir misshandlad.

    Du ger honom en chans till fast han varit otrogen inte bara en gång utan 4-5 gånger. Dessutom har han riskerat ditt liv och din hälsa genom att inte ens skydda sig mot könssjukdomar. Någonstans där måste du inse att vigsellöftena betydde en sak för dig och en annan sak för honom.


    Jämför du min mans otrohet med misshandelsfall? För han skulle ALDRIG slå mig eller ens röra mig hårdhänt. Han har, förutom sin otrohet, alltid respekterat mig fullt ut.

    Men för mig är det ju en gång... typ. Med samma person under samma period i alla fall. Hade det varit 4 olika kvinnor hade det varit annorlunda. Och han säger att dom bara sågs två gånger.

    Återigen, varför skulle han kämpa med näbbar och klor för att få tillbaka min tillit om det inte betyder något för honom?
  • Anonym (Kvinna86)
    Anonym (Livly) skrev 2020-01-14 18:15:12 följande:

    Jag känner så med dig... det är klart att det är tufft att upptäcka att du lever med en människa som inte lägger så stor vikt vid monogami. Det behöver inte betyda att han inte älskar dig. Kanske är du faktiskt kvinnan i hans liv.

    En del har svårt att känna sexuell attraktion till den de älskar, för en del är dessa känslor inte beroende av varandra, för en del är det nödvändigt att dessa är separerade från varandra. Kanske är det så för din man? Kanske ska du fundera på vad detta innebär. Kan du tänka dig att leva med en människa som vill ha sex med andra också? Om du nu är beredd att åsidosätta hans otrohet, kanske du även kan älska honom tillräckligt för ett öppet förhållande?


    Vi har alltid varit monogama och det hoppas jag vi kan fortsätta med också. Tanken på honom med en annan kvinna tar ett osynligt stryptag på mig. Kanske är jag enligt honom oattraktiv och att han inte vill ligga med mig (enligt honom är det inte så) och han sökte sig till henne men då borde han väl lämna mig... ett öppet förhållande skulle förgöra mig...
Svar på tråden Nygift och otrogen