Nygift och otrogen
Ja, jag vet. Tyvärr. Någonstans så tror/hoppades jag på att hans ånger var genuin. Jag tror kanske den var det men mest ångest över att slippa hantera konsekvenserna och få sitt liv uppslitet. Nu har vi vänner som gått isär så kanske skrämmer det inte honom längre. Jag tror han älskar mig, men jag kan helt enkelt inte ge den bekräftelsen och passionen hon gav.
som du skriver är det lätt att kämpa när allt står på spel men när vi fallit tillbaka i gamla mönster lockade spänningen honom. Otroligt elakt mot våra barn. Anser inte att han varit otrogen nu men han har sårat mig. Dock ett framsteg att han berättade det den här gången? och skönt att hon inte gav honom det han sökte.
Så ditt välmående ska alltså hänga på vad en annan kvinna gör, och inte vad din man gör? Det är väl ändå han val som borde räknas här men du bryr sig inte så länge han blir nobbad av kvinnor han vill närma sig?