Vill bara säga att jag känner med dig, TS! Jag kan inte ens tänka mig hur jag själv skulle må om min man hade gjort samma sak mot mig, men jag tror att jag precis som du hade kämpat och kämpat för att få det att funka ändå. Har dock svårt att se att det skulle hålla i framtiden, för även om jag inte är svartsjuk nu så skulle det nog äta upp mig inifrån tills jag blir paranoid och sabbar förhållandet.
Visst bodde ni isär ett tag för någon vecka sen? Hur har det gått med det?
TS, träffar du honom något nu eller bor ni fortfarande isär? Hur går det med eventuell bodelning eller väntar ni med det tills ni verkligen bestämt er för hur ni vill ha det?
Jag tycker att det är tråkigt att alla onödiga kommentarer om vilket svin mannen är och att TS är en idiot som inte ser exakt hur vidrig han är. Det hjälper ingen och vi missar ju hur det faktiskt är med TS när hon istället för att kunna uppdatera oss om läget måste försvara sig mot er.
Vi träffas ganska många kvällar för vår dotters skull, äter mat ihop, han stannar här och nattar henne osv. Hans temporära lägenhet är så liten att vår dotter bor hos mig. Här är ju hennes hem sen innan och här är hon trygg. Egentligen finns det inget agg mellan oss, vi kan umgås ihop alla tre. Men jag vill inte vara själv med honom än, det går inte... vi har sagt att vi ska ta tag i allt när vi (jag) är säker på att mitt jobb blir kvar efter allt som pågår just nu. Kanske flyttar vi fram problemet men just nu orkar jag inte ta tag i allt.. tack snälla för att du frågar.
Har ni som skriver om polisanmälningar själva gjort en polisanmälan någon gång? Jättemånga polisanmälningar lägga ner i princip på en gång och det är knappt att de tittar på ärendet. Så det är inte konstigt alls att polisen inte går vidare med det. Man ska ha tur om det görs när det gäller såna här brott.