Det här med underhåll
Vi kom inte överens om någonting egentligen. Exet stack och lämnade mej. Han har bestämt summan och jag har inte orkat ta tag i det. Han behandlade mej illa och jag är tyvärr lite rädd för honom. Han sa att han skulle betala hälften vid större inköp men han har inte gjort en ansats till det. Sonen behövde t ex en ny cykel i höstas. Han gamla var två storlekar för liten och böjd ram efter en krasch ( oanvändbar) och han skulle på cykelhajk med skolan i 5 dagar. Exet visste att han inte hade någon cykel, men låtsades som ingenting. Samma sak med andra lite dyrare saker. Hans speldator är ett annat exempel. Den kraschade och nya grejer för runt 5 000 behövdes inhandlas. Det var jag som köpte det. Kan ge fler exempel. Sen är ju inte kläder särskilt billiga till en 15-åring. Jag kan ju förstås handla second hand men jag vill att han ska hänga med. Det är ju mitt val så det kan jag inte klandra exet för. Jag betalar också för kattens som är sonens. Det var exet som ville köpa katt. Jag gick med på det motvilligt. Den kostar några tusen per år i försäkringar- veterinär och matkostnader. Exet vill inte ha katten hos sej så jag har inget val. Sonen skulle krossas om vi gjorde oss sv med hans katt.
Jag har börjat kravla mej upp ur dyngan igen och först mu orkar jag tänka på det här. Jag klarar mej visserligen på dom 1300 men samtidigt tycker jag gott att han kan betala sin del. Det är därför jag börjat fundera över det här.