Vi som planerar äggdonation 2020

Hej!

Då går jag också nu över till 2020-tråden. För mig blir det första försöket och sannolikt blir det runt v 5/6. Vi ska göra vår behandling i Finland på Ovumia med ett förhandsbesked från FK. 

Det känns lite så som med första IVF, allt är lite spännande. Man har mer förhoppningar igen dessutom. Men vi är rädda att vi igen inte ens får ett embryo tillbaka, så som det var med våra 2 IVF i år. 

Jag är glad att få följa er andra här och det är skönt att vi kan ge stöd till varandra här. 

Ska vi sammanställa en ny lista? Så som det fanns i 2019 tråden? 

Jag har sett "2019"-tråden i flödet så många gånger, men alltid antagit det är diskussioner för de som planerat att donera ägg. När jag själv donerar spermier tänker jag ibland att jag skänker ett liv och jag tycker det är fint att även en del kvinnor har den möjligheten nuförtiden.

Nu förstår jag ju diskussionerna i de här trådarna är för de som vill bli gravida med donerade ägg, så jag missförstod helt. Men ni gör också något fint, vi behöver fler barn här i världen

God Jul allesammans! Min önskejulklapp är självklar, vi får hoppas att den kommer nästa år.

Här kommer första versionen av vår lista, jag hoppas att vi alla stadig flyttas längre och längre ner på listan :D

Du kan redan gör en lista nu  

Vi har fått till nåt krångligt (lyxigt problem). Vi stod i kön till Huddinge men fått aldrig någon tid för första läkarbedömning. Skulle ta 2 månader men efter 4 månader kom inte någon kallelse. Hade därför samtidigt på gång en ev behandling i Finland och har nu fått det godkänd av F-kassan att göra behandlingen i Finland. 

Både i Finland eller på Huddinge får man bara 1 försök (alltså betald). 

Nu börjar jag nedregleringen redan den 27 december och runt 13 januari börjar jag med Progynon. Ägguttag är kanske runt v5 eller 6.

Nu har vi samtidigt äntligen fått kallelsen till Huddinge i mitten av januari. Vi bad om en tid i februari eller mars istället t.ex. men de sa om vi inte accepterar tiden börjar vi om i kön!!! Vi får ingen ny tid nu utan vi avbokar och får vänta igen. Vi accepterade tiden nu till att börja med och ville fundera lite. Hade ni ändå gått dit och ställt er lite dumt? Det känns som att man vill vara i deras system. De sa till oss för 1 månad sedan att det tar de ca 3-4 månader innan de har en donator. När vi pratade med de idag sa de att de har sååå många donatorer så att vi skulle börja behandlingen i februari/mars... 

Vi känner inte att vi vill avbryta allt i Finland nu heller, känns att det är ett säkrare kort på något sätt. 

Vi funderar om vi bara avboka tiden nu på Huddinge och sedan väntar på en ny kallelse i ca mars. 

Sedan fick vi veta att de på Huddinge gör fortfarande äggsharing (rolig benämning). De sa förra gången att de hade slutat med det. Känns så märkligt att de gör det med tanke på att de har många donatorer. Får donatorn mer än 10 ägg så får 2 par 5 ägg istället. Dålig för oss. 

Knappt nån chans att få nåt i frysen. Och med nedsatt spermiekvalite finns inte lika stora chanser till befruktning (som det kanske är i vårt fall). 

Lite snurrigt inlägg kanske och som sagt ett lyxproblem men vi måste ju tänka lite taktiskt. Vi vet inte om vi kommer lyckas i Finland och vi vill gärna ta del av alla våra 3 landstingsförsök. Tidigare har vi aldrig gjort IVF via landstinget. 

Du kan redan gör en lista nu  

Vi har fått till nåt krångligt (lyxigt problem). Vi stod i kön till Huddinge men fått aldrig någon tid för första läkarbedömning. Skulle ta 2 månader men efter 4 månader kom inte någon kallelse. Hade därför samtidigt på gång en ev behandling i Finland och har nu fått det godkänd av F-kassan att göra behandlingen i Finland. 

Både i Finland eller på Huddinge får man bara 1 försök (alltså betald). 

Nu börjar jag nedregleringen redan den 27 december och runt 13 januari börjar jag med Progynon. Ägguttag är kanske runt v5 eller 6.

Nu har vi samtidigt äntligen fått kallelsen till Huddinge i mitten av januari. Vi bad om en tid i februari eller mars istället t.ex. men de sa om vi inte accepterar tiden börjar vi om i kön!!! Vi får ingen ny tid nu utan vi avbokar och får vänta igen. Vi accepterade tiden nu till att börja med och ville fundera lite. Hade ni ändå gått dit och ställt er lite dumt? Det känns som att man vill vara i deras system. De sa till oss för 1 månad sedan att det tar de ca 3-4 månader innan de har en donator. När vi pratade med de idag sa de att de har sååå många donatorer så att vi skulle börja behandlingen i februari/mars... 

Vi känner inte att vi vill avbryta allt i Finland nu heller, känns att det är ett säkrare kort på något sätt. 

Vi funderar om vi bara avboka tiden nu på Huddinge och sedan väntar på en ny kallelse i ca mars. 

Sedan fick vi veta att de på Huddinge gör fortfarande äggsharing (rolig benämning). De sa förra gången att de hade slutat med det. Känns så märkligt att de gör det med tanke på att de har många donatorer. Får donatorn mer än 10 ägg så får 2 par 5 ägg istället. Dålig för oss. 

Knappt nån chans att få nåt i frysen. Och med nedsatt spermiekvalite finns inte lika stora chanser till befruktning (som det kanske är i vårt fall). 

Lite snurrigt inlägg kanske och som sagt ett lyxproblem men vi måste ju tänka lite taktiskt. Vi vet inte om vi kommer lyckas i Finland och vi vill gärna ta del av alla våra 3 landstingsförsök. Tidigare har vi aldrig gjort IVF via landstinget. 

3-4 dagar efter Procreninjektionen:

Vad mina bröst spänner och gör ont! Känns som PMS-besvär men jag har inte haft det på typ 1 år. Glömde hur det var när brösten känns så himla tunga.

Läste att Procren gör att östrogenproduktionen ökar lätt i början (i 3-5 dagar) innan det blir en stark sänkning. Så då har jag nog en östrogendominans nu som yttrar sig i PMS-besvär (är nämligen annars för tidigt för en "vanlig" PMS, är bara 8 dagar efter ägglossning).

Andra symtom: trötthet (men det kan ha flera andra orsaker)

Inledde dagen med att ta ett graviditetstest. Det var negativt.

Vi gör syskonförsök på Ovumia i Helsingfors. VI har tvillingar födda 2014 genom ÄD på samma klinik.

Nu hoppas jag att vi alla får ett fantastiskt 2020 - där våra önskningar slår in!!

Jag fick ett plus idag, är lite chockerad.

Vi har försökt bli gravida i ca 3 år. Jag har fått två missfall (v 10 och v 5) samt konstaterat lågt amh. Vi har  under 2019 gjort tre ivf som aldrig gett något. Vi har planerat in äggdonation nu till februari/mars. Och nu detta....

Jag är glad men mest rädd, ganska övertygad om att det kommer att bli missfall.

Svårt att hantera detta.

En liten update hur det känns 8 dagar efter nedregleringsspruta. Mår psykiskt tyvärr inte alls bra. Är så nere och sover inget alls längre. Ömmande brösten är borta nu. Och mensen har fortfarande inte kommit. Borde har kommit senast idag. Men förstår att sprutan kan fördröja mensen.

Känns som en enorm press att kroppen nu måste leverera en mens. Och har svårt att hantera alla faktorer som jag själv inte kan styra.

Kommer min mens i tid? Kommer jag bygga upp en slemhinna som är bra? Hur kommer jag må av Östrogen? Kommer de kunna synka allt nu med donatorn? Går det att stimulera henne? Får hon tillräcklig med ägg? En stor fråga är om det blir någon befruktning med sambos sperma? Och sedan... blir man gravid? Sista frågan är den jag minst tänker på.

Jag vet jag kan inte påverka nåt av det som jag är orolig för. Försöker låta tankar kommer och släppa de samt acceptera de. Det fungerar super under dagen. Men under kvällen går det inte. Gör alla sköna saker på kvällen för att somna. Bra sömnhygien osv. Haft stora sömnproblem förr men har tack och lov fått en bra sömn tillbaka efter sömnterapi osv. Vet inte hur jag ska klara jobba nu och vi har knappt börjat med vårt försök. Börjat ta sömntabletter nu men vet att jag inte får ta de om man vill bli gravid. Är så förtvivlad om nätterna. Ångesten över ett till misslyckad försök är så stor. Önskade jag kunde klara processen bättre.