Inlägg från: Ingentvekan |Visa alla inlägg
  • Ingentvekan

    Barn "tvingade" till vegankost

    Hej,

    Jag ber om ursäkt på förhand om tråden hamnat fel! 

    Har en nära vännina med två barn, 7 respektive 9 år. Min vännina är ensamstående (om detta ens är relevant) och har varit vegan under ca 4 års tid, hennes barn likaså. Träffar min vännina  ca 1 gång i veckan/varannan, tillsammans med hennes och mina barn. I min vänninas barns skola har de inte möjlighet pga. knappa resurser att erbjuda barnen vegankost enligt henne, enbart vegetarisk kost. Min vännina bereder därför mellanmål varje dag till sina två barn som de har med sig till skolan.

    I början fick 9-åringen inte ens äta sin matlåda i matsalen, utan fick äta ensam i klassrummet under 1,5 årstid. Nu har min vännina nått en kompromiss med skolan, och han får äta sin matlåda i matsalen, tillsammans med sina klasskompisar. Vilket självfallet är mycket positivt för pojken, då han tidigare lätt blev utanför, då han fick sitta ensam. Dock har jag märkt att killen känner sig annorlunda och uttryckt lite smått att han tycker det är jobbigt att inte få äta samma typ av mat som serveras i skolmatsalen. Flera gånger när folk tagit med sig glass till skolan vid födelsedagar, har han inte fått någon glass. Inte heller när det är avslutningar vid fritids osv, och inte alltid heller när han klasskompisar har födelsedagskalas.

    Jag har nu börjat bli orolig för min väninnas två barn. I synnerhet nu när jag märker på min vänninas barn att de känns mycket slöa och trötta och inte besitter samma typ av energi som barn i den åldern har. Jag är ingen veganexpert, och känner inte att jag vill kritisera min fina vännina. Men jag är osäker på om barnen får i sig allt som de behöver rent näringsmässigt med den veganska kosten. Hon är väldigt stressad, och uttryckt att hon har svårt att få allt att gå ihop som ensamstående och alla middagsbestyr och matlådor. Samtidigt växer min oro när det inte är sällan som jag varit hemma hos dom, och min vännina enbart kokat pasta med tre körsbärstomater till sina barn.

    Hade jag vetat att barnen fick en näringsrik kost i skolan, hade min oro släppt. Men nu får de inte de, och jag märker på barnen att dom är trötta och upplevs väldigt slöa. Jag har försökt prata med min vännina lite lätt, föreslå att de äter vegetarisk kost i skolan, och att det är viktigt att dom får i sig ordentligt med näring, men detta är inte något som hon vill. Hon tycker det är äckligt om sina barn får i sig mejeriprodukter och kan absolut inte se dom äta en sådan kost. Passar jag hennes barn hemma hos mig och barnen vill äta något som vi andra äter, är det absolut inte ok om de smakar. Vilket jag respekterar såklart.Samtidigt  dras jag med denna oron och förstår inte varför skolan inte reagerar när barnen är så pass trötta. 

    Ska jag låta detta vara och hoppas  att det löser sig? Har som sagt pratat med min vännina vid flertal tillfällen om detta, samt om min oro. Nu känner jag dock att jag inte kan säga till fler gånger. 

  • Svar på tråden Barn "tvingade" till vegankost
  • Ingentvekan

    Tack för era svar, betyder mycket! 

    Jag vet att hon innerst inne har koll på vad som krävs vid vegankost, men att tiden och verkligheten som ensamstående kommer ikapp, och det blir vad det blir... 

    Försöker laga bra mat när dom kommer hem till mig och min familj. Men barnen behöver ju bra mat mer än en gång, varannan vecka. Har köpt multivitamintabletter till barnen som det äter varje dag. Men det räcker ju inte.

    Dessutom klagar barnen på att de känner att de har ont i sina kroppar. Min vännina har fått vabba en del, men det blir aldrig riktigt bra. Kan detta hänga ihop med kosten tro? 

    Har funderat på att dra med barnen på läkarundersökning för provtagning. Men det kanske är att gå över gränsen?  Detta hade varit lättare att göra, så man får svar på tal, och ställa det mot min vännina. Nu så förnekar hon allt som är dåligt med deras kost, samt vegankosten. Samtidigt är hon stressad att behöva vabba mycket, och vet inte varför de har ont. 

    Gällande att göra orosanmälan.. Då undrar jag om de ens kommer ta tag i något? Detta då mamman är kärleksfull, och en helt underbar och fantastisk människa på alla plan i övrigt. Att göra en anmälan på grunder, att jag ser brister i deras kost.. Tänker jag inte gör så mycket skillnad i de hela. Vad ska de göra åt de hela? Hon kanske lägger tid en vecka på att laga bra mat, men sen kommer verkligheten ikapp.

    Jag älskar som sagt min vännina som vän, och likaså hennes barn. Det är de som gör så ont i att se att de inte mår bra, har ont i sina kroppar och är orkeslösa. Att de har svårt att orka springa och leka med mina barn, och att de har ont i leder osv och känns allmänt nere och hängiga. 

  • Ingentvekan
    EmberEyes skrev 2019-12-13 22:50:29 följande:
    Jag trodde att ungar fortfarande var på kontroll hos t. ex. skolsköterskan, En lärare som inte uppmärksammar en beteendeförändring hos ett av sina barn, oavsett hur intetsägande detta barnet är, är faktiskt en ganska dålig lärare. Speciellt som det varit "ståhej" kring (det stora barnets) ätande så låter det högst otroligt att läraren skulle missa just denna lilla snöflinga. Att inte bara en lärare utan hela skolans personal skulle vara så fanatisk ang kosthållning att de ignorerar sjukdomsteckentill förmån för sin "tro" gör din slut sats extremt otrolig. Vissst, det finns en risk, men den är minimal.
    Jaa, jag tycker att skolan borde ha en god kontroll gällande detta. Dock har jag inte så stor tilltro till skolväsendet och att d följer upp samt gör anmälningar till det sociala. Tidigare erfarenheter själv som barn, där jag trots kontakt med kurator berättat om våld i hemmet, samt blåmärken.. Gjordes ingen anmälan. Kan man lita på att skolan idag, 2019, tar sitt ansvar? 

    Om jag gör en anmälan.. Kan man ens lita på att det kommer något gott ur detta nu förtiden från socialen?  Kommer de göra en noggrann utredning, och ta barnen till läkaren? 
  • Ingentvekan
    TvillingmammaVästgöte skrev 2019-12-13 21:56:41 följande:

    Om barnen har konstant ont bör de tas till läkare för kontroll.


    Är det möjligt att ta någon annans barn till läkare? Eller måste detta ske av vårdnadshavare? Jag är enbart gudmor till barnen
  • Ingentvekan
    Disa35 skrev 2019-12-14 10:28:16 följande:
    Det blir nog vårdnadshavare, men du kan ju trycka på att barnen har ont, spekulera i influensa (ger smärta i leder) och erbjuda dig att följa med. Sedan kan du ta upp vegankosten på ett icke-anklagande vis hos läkaren.

    Jättebra att du ger ungarna vitaminer! Är ni ute mycket också? 
    Jaa, tack för tips. Ska försöka ta upp detta min vännina igen. Problemet, som jag ser det är att min vännina inte vill ta till sig att det är vegankosten, och är det hon själv som tar barnen till läkarna så kommer detta aldrig att komma fram med kosten. Detta eftersom hon inte kan se det som ett alternativ att barnen går över och äter en vegetarisk kost. vilket jag tycker känns väldigt jobbigt.

    Samtidigt är jag rädd om jag tar barnen till läkaren utan henne, och det blir en orosanmälan pga. barnens provsvar. Dock älskar jag dessa ungar och hade såklart gjort det för dom. Dock vill jag inte bli utestängd ur deras liv, utan vill att dom ska kunna komma till mig om det är något. Har för övrigt en god kontakt med min vännina, och i övrigt kan vii prata om allt. Hon lyssnar på vad jag säger, men vegankosten går inte och ändra på. Detta då det ligger djupt inne i henne. 

    Vi är ute en del, och min vännina även själv med sina barn. Det är inget jag är orolig över. I övrigt är hon världens finaste mamma! 
  • Ingentvekan
    Prickigt block skrev 2019-12-14 10:41:12 följande:

    Ts, har du tänkt på att din väninna kanske också hänger här på familjeliv?

    Lika med att du är en vän fattigare.


    Det kan hända. Dock tror jag inte det... Men är det så.. Så får det vara. Jag känner att jag behöver prata av mig, och gör det hellre i ett sådant här forum, än med någon i vår gemensamma krets. 

    Jag står även för det jag tycker och har framfört detta lite lätt. Dock är jag orolig. 
  • Ingentvekan
    EmberEyes skrev 2019-12-14 01:45:05 följande:

    Läraren ska ifrågasätta om ett barn uppvisar en PERSONLIGHETSFÖRÄNDRING som TS beskriver. Dessutom är just dessa barn redan på radarn eftersom det har varit villervalla om barnens måltider, det är inga osynliga flugor på väggen som ingen har lagt märke till.


    Men hur ska läraren kunna reagera på förändringarna när pojken mått som han gjort sedan han fick henne?

    Min pojke och min vänninas pojke gick i samma klass innan jag flyttade mina till en skola närmare oss. Deras klassföreståndare, är som jag förstått av min vännina 22 år och utan lärarlegitimation. Varit stor omsättning på personal och lärare utan legitimation. Därav att jag flyttade mina barn till en skola, privat, närmare oss.
  • Ingentvekan
    XLinaX skrev 2019-12-14 12:37:49 följande:

    Ta inte barnen till läkare utan vårdnadshavares tillstånd. Det bör man endast göra vid akuta tillfällen.

    Ta kontakt med skolsystern. Hon kan pga sekretess inte diskutera angående barnen med dig, men hon kan lyssna på dig. Sedan kan hon följa upp genom att kontrollera barnens vikt, längd mm. Hon kan samtala med barnen, höra med idrottsläraren hur deras fysik är samt lärare om hur deras energi är under skoldagen jämfört med klasskamraterna.


    På vilket sätt kan skolan göra något?  Jag tänker, att skolan orosanmäler ju inte barn för dålig och bristfällig kost, samt gör ju inte en orosanmälan om barn är överviktiga? Aldrig hört om att man griper in för att barn är överviktiga etc och det ligger under föräldraansvaret..

    Att ringa min vänninas skola, känns som ett öerhört övertramp. Men att ta med barnen på ett läkarbesök känns inte lika illa. Kanske kan säga att mina barn ska göra en genomgående undersökning hos läkare för syn och hörseltester etc. och lite rutintester. Säga att mina barn brukar gå, och att jag senast fick reda på att mitt ena barn hade lite c-vitaminbrist och järnbrist som vi nu kunnat åtgärda? Att jag gärna tar med hennes barn samtidigt? Tror att hon skulle kunna säga ja till detta och uppskatta det om jag berör det lite lätt och finkänsligt, samt inte tar upp rädslan med vegankosten i samma sammanhang. Hon hade aldrig tagit med barnen själv till läkaren, och i synnerhet inte om hon själv skulle misstänka att det var kosten.

    Min vännina ser som sagt inga andra alternativ än veganmat då hon tycker det är en politisk fråga och är väldigt aktiv i miljöfrågor, samt en sann djurvän. Hon tycker inte animaliska produkter hör hemma i en människokropp, samt att det är vidrigt hur långt  dessa "djur" hänger kvar inne i kroppen och "ruttnar" (Hennes egna ord). Även om det kommer fram att barnen far illa, så är jag dock säker på att hon inte skulle låta dom äta cream fraiche, grädde samt ägg. Än mindre en lite köttbit. I hennes hus är det som sagt hon som bestämmer och hon skulle aldrig kunna ha animaliska produkter i sitt egna kylskåp. 

    Min vännina och barnen kommer hit ikväll till mig och min man för lite lördagsmys. Har roddat med massa protein- och järnrik veganmat för ikväll för min vännina och hennes barn (vi andra äter kött). Samt köpt hem massa frukt och blåbär till efterrätt samt veganglass.  Hade önskat att jag hade kunnat göra ett alldeles för stort storkok på maten och ge i matlådor, men det känns oerhört gränslöst beteende gentemot henne. Jag vill sköta detta snyggt, finnas där och stötta, samtidigt som jag gör det bästa för barnen.
  • Ingentvekan
    EmberEyes skrev 2019-12-14 16:05:30 följande:
    Jag utgår från vad TS skriver
    Ingentvekan skrev 2019-12-13 16:07:58 följande:

    Jag har nu börjat bli orolig för min väninnas två barn. I synnerhet nu när jag märker på min vänninas barn att de känns mycket slöa och trötta och inte besitter samma typ av energi som barn i den åldern har.


    "Jag har nu börjat bli orolig", vilket jag tolkar som något nytt och inte ett permanent tillstånd de senaste 3-4 åren. En 9-åring borde då ha gått 0:an, ettan, tvåan och nu gå i 3:an, vilket gör att läraren/lärarna/skolsyster/ev fritidspersonal m. fl  har haft flertalet år på sig att lära känna det äldre barnet.
    Jag har tyckt att barnen varit slöa under en längre tid. Runt 2 år. Men det är först nu som jag har kopplat ihop det med vegankosten. Min vän och hennes barn är oftast hemma hos mig och min familj. Men nu när vi varit hos dom det senaste året har maten som serverats varit näringsfattig. I början reagerade jag inte speciellt mycket på maten, då jag tänkte att det var att hon var stressad osv. och enbart inträffade någon gång ibland. Men nu när jag varit där lite oftare och sett, samt när mina barn lekt där själva och jag frågat vad de ätit, börjar jag tänka att det inte bara är en tillfällighet. 

    Gällande skolan, så har den haft en enorm  personalomsättning. Jag har själv haft mina barn på den skolan men valt att byta pga. stor omsättning. Samt en stor andel unga lärare utan lärarlegitimation. Såklart kan det vara en bra skola ändå. Men det är faktorer som gör att jag undrar om de snappar upp allt. 
    Tycker du att jag ska strunta i allt och hoppas att skolan snappar upp det hela? Vad rekommenderar du mig att göra? Jag är ju som sagt inte vårdnadshavare till dessa barn heller. 
  • Ingentvekan

    Vill bara uppdatera tråden om vad som hänt om det är någon som är intresserad. Vill även passa på att tacka för allt stöd! 

    Jag hade ett givande samtal med min vännina i lördags, och ringde en privat läkarmottagning på måndagen och fick tid redan på eftermiddagen samma dag för barnen. Min vännina var positivt inställd till att ta barnen till läkare, då barnen inte mår särskilt bra, vilket märks väldigt tydligt. Följde med min vännina som stöd i måndags. 

    Läkaren sa att det inte är någon bra idé att mixtra med veganmat för såpass små barn och att det få allvarliga konsekvenser. Är inte klart om man verkligen får i sig alla näringsämnen, men även att våra kroppar är utformade på olika sätt, och således även reagerar olika, på olika former av kost. Vissa mår toppen av veganmat, medan andra inte. Även om man lägger i mycket engagemang i att ersätta och få i sig substitut. (Dock har väl barnens mat inte heller ersatts med substitut här). Men små barn ska man inte utsätta för detta form av experiment i vilket fall som helst enligt honom. 

    Tester togs även på barnen och det visade sig att de inte såg särskilt bra ut alls.Underskott på järn, kalcium, B12, omega 3, något protein och några fler som jag inte kommer ihåg vad de heter. 

    Min vännina blev/är helt knäckt Försöker vara ett så bra stöd som möjligt för henne just nu. Hon inser att hennes värderingar får stå åt sidan, även fast det trycker emot. Ledsen att ha experimenterat med sina barn och fått dom att må så dåligt, över så lång tid. Barnen ska nu börja äta en mer varierad kost, hemma som i skolan. Börja äta kött i skolan, och hemma få börja dricka mjölk, äta ägg och kanske lite pålägg. Vi har även fått en tid för uppföljning.  

    Tack för allt stöd! 

Svar på tråden Barn "tvingade" till vegankost