Beslutsångest över framtiden, hjälp!
Hej!
Jag behöver verkligen få tips och råd från någon som kan se detta utifrån. Innan jag och min man fick barn köpte vi en villa på landet i en by med ca 1000 invånare. Vi har ca 500n grusväg till förskola och skola upp till åk 3. Jag tänkte att det var tryggt för barnen att växa upp här... mysigt med liten förskola med få barn och nära till skogen.
Idag har jag två barn på 2 och 4 år, som går på förskolan här i byn. Jag och min man pendlar 1,5 - 4 mil till en annan stad och jobbar. Helt plötsligt har jag börjat tvivla på livet på landet. Det är lugnt, tyst och härligt... men det är också mörkt (okt-mars april) ensamt och massa djur typ vargar och älgar alldeles utanför. Detta gör ju att man inte är ute mycket så här års på em/kväll. Förskolan är väl okej, men inget wow, dom går nog till skogen ca 1 gång i veckan trots att den ligger precis intill... när barnen börjar fyran ska de åka skolskjuts 1 mil åt motsatt håll mot hur vi jobbar.
Vi jobbar deltid för att kunna spendera massa tid med våra barn. Och det är ju billigt att bo på landet. Ca 5000 i månaden för huskostnader.
Men nu lockar stadslivet... jag tänker barnen i framtiden cykla hem till sina vänner eller till närmsta lekplats. Enkelheterna för dom att ta sig till skolan och att kunna promenera upp till stan för att se folk när vi är lediga... att kunna ta en löptur i ett spår med lysen... ja nu hör ju. Jag ser ju bara det mysiga nu. Så snälla... hit me med för/nackdelar med att bo i stan (liten stad ca 15.0000 inånare kontra landet) är det bara denna bistra novembermånad som gör att jag börjar tveka på lantlivet? Eller är det att barnen börjar bli större och saker i stan såsom skridskoåkning/badhus/lekplatser lockar?
Tack för era tips och tankar!
Ni kommer aldrig att kunna leva lika billigt i stan.
Oavsett liten stad så kommer även kriminalitet på köpet.
Det är ingen vits att ni bor i en liten stad om det kan undvikas eftersom det ändå inte finns särskilt mycket att göra där, dock kan en stad alltid erbjuda mer än att bara bo på landet.
Bättre kommunikationer i stadsbebyggelse så klart.
Fler grannar, närmare också, det är bra om något händer.
Ni kan säkert hitta en förskola som engagerar sig mer.
Jag tror ärligt talat att ni skulle behöva flytta från landet. Fundera på om ni kan bo närmare jobbet för den som pendlar längst, kanske flytta till en helt ny stad där den ena åtminstone har ett heltidsjobb först tills ekonomin blir stabil.