• Anonym (-)

    LVU efter rättegång - vad händer?

    Anonym (The mum) skrev 2019-11-26 07:05:54 följande:
    Det är inte min läsförståelse som det är fel på utan din sanningshalt. Hade du uppgett det korrekta namnet på konferensen och den aktuella föreläsaren hade jag självklart kunnat vidimera ditt påstående.
    Siffrorna är inte dragna ur röven utan med största sannolikhet tagna från Bo Vinnerljungs forskning. Mest troligt denna forskningsartikel om samhällsvårdade barns studieresultat: 
    onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1369-6866.2005.00369.x

    Notera att siffrorna i sammanfattningen, att fosterhemsplacerade barn har 2-3 gånger högre risk att inte gå gymnasiet, är jämförelser mellan fosterbarn och socioekonomiskt likartade barn. Jämför man fosterbarn med hela befolkningen, vilket verkar vara vad som presenterades på "socialchefskonferensen" så blir skillnaderna givetvis ännu mycket högre, kanske så höga som juristen nämnde tidigare i tråden. 

    Det har redan nämnts i tråden att det är helt naturligt att det går uselt för omhändertagna barn eftersom de blev omhändertagna av en anledning och redan var "förstörda" så att säga. Ovan länkade forskningsrapport ger tyvärr smärtsamma svar på det motargumentet också. Hur otroligt det än låter så går det nämligen sämre (utbildningsmässigt åtminstone) för fosterhemsplacerade barn ju längre de är fosterhemsplacerade. Ett barn som tillbringar hela uppväxten i ett fosterhem får sämre utbildning än ett barn som bara tillbringar några år i fosterhem och sedan får komma hem till de biologiska föräldrarna igen (som gissningsvis inte var några vidare föräldrar eftersom barnet blev omhändertaget i förstaläget).
  • Anonym (-)
    Scrootie skrev 2019-11-26 09:43:17 följande:
    Barn som har en bristande hemmiljö eller rentav vanvårdas är extremt utsatta gällande de risker jag listade ovan. Eftersom det är oetiskt att bedriva sådan forskning går det inte att göra experimentgrupper. Men om vi täbker oss barn som hamnar hos socialtjänsten som experimentgrupper och de barn som kvarblir i en dysfunktionell hemmiljö som kontrollgruppen, så känns det intuitivt som att barnen som utgör 'kontrollgrupp' är minst lika troliga att få dåliga utkomster som experimentgruppen. Det gör i så fall socialtjänsten till en nollkorrelant.
    Det är svårt att göra randomiserade studier på omhändertagna barn. Men inte omöjligt. Följande är en amerikansk studie som utnyttjar naturlig variation mellan olika socialtjänsthandläggare för att få en "pseudorandomisering": 
    www.journals.uchicago.edu/doi/abs/10.1086/590216

    Denna studie visar att barn som med minsta möjliga marginal blev fosterhemsplacerade löpte 2-3 gånger större risk att bli kriminella som vuxna än barn som med minsta möjliga marginal fick bo kvar hos sina biologiska föräldrar. 
  • Anonym (-)
    Anonym (Anonym1) skrev 2019-12-03 22:18:59 följande:

    Ni som själva har barn och läser denna tråden, tänk hur det skulle vara för er att gå igenom detta. Att först få 3 anmälningar på er med ordentliga falska anklagelser och lögner som i sin tur går till utredning. Ni får komma på möten på deras kontor, vara med om hembesök, att dom kontaktar nära och kära + dagis osv, att ni tackar ja till ett utredningshem, åker ner dit frivilligt och stannar där 8 veckor tillsammans och 1 vecka vardera där du är ensam med barnen själva medans den andre åker hem, att sedan få åka hem hela familjen och fortsätta med att ta emot hjälpen, ändringarna och allt som vi fått hjälp och tips om på utredningshemmet, att sedan få vara med på ett möte 3 dagar efter att ni kommit hem och få två val på ett papper, sen komma hem och behöva välja emellan familjehem eller fajtas i en rättegång, att sedan välja SoL för att det är det bästa för dina barn och invänta att socialen letar upp ett familjehem, börja små tjafsa då vi inte kommer överens med placering inom nätverket, vilket påverkar detta till att socialen istället ansöker om LVU, gå och vara orolig i flera dagar och sen få reda på att politikerna valt LVU och att ni måste genomgå en rättslig process, att bli nekad ifrån vänner och familj + dagis att barnen ej kan vara där och att du inte får närvara på rättegången, din partner åker ensam till rätten medans du blir uppringd på telefonen och få svara på så hårda frågor att du bryter ihop för att du vill barnens bästa men känner dig värdelös inombords och sedan förbereda sig för vad rätten ska välja då beslutet fattar och att ni även ska förbereda er för att barnen ska flytta till någon ni inte ens känner...

    Läs igenom det så förstår ni vilket helvete vi fått gå igenom detta år och hur jobbigt det är för ALLA i familjen och inte bara oss! :'(


    Du skulle aldrig ha gått med på utredningshem. Utredningshem används generellt av socialtjänsten för att samla bevis emot föräldrarna (namnet säger det mesta). Nu är det ändå gjort så då är det inte så mycket att göra. Det positiva är att ni åtminstone framstår som mycket samarbetsvilliga vilket skulle kunna göra så att förvaltningsrätten propsar på en SoL-placering istället för en LVU-placering. Med en SoL-placering kommer det bli mycket enklare att få hem barnen i framtiden. Och om det inte verkar som om socialtjänsten kan bevekas så går det med en SoL-placering att vid tillfälle ta barnen och flytta utomlands, utom räckhåll för svensk socialtjänst. Med tanke på att det för många barn är ett öde värre än döden (självmordsfrekvensen är fem gånger högre för fosterhemsbarn än för andra barn) att växa upp inom samhällsvården så är det definitivt ett alternativ man bör fundera på. 
  • Anonym (-)
    Anonym (Soc.) skrev 2019-12-04 10:41:19 följande:
    Tanken har aldrig slagit dig att den ökade risken för placerade barn till stor del skulle kunna ha att göra med allt som placerade barn varit med om innan de blir placerade? Du tror att misshandel, missbruk, sexuella övergrepp, grava omsorgsbrister etc inte sätter djupa spår i barnasjälen som finns kvar även om de sedemera blir placerade?
    Tidigare i tråden citerade jag svensk forskning (Vinnerljung) som visar att placerade barn får sämre skolresultat ju längre de är placerade, konstigt med tanke på att alternativet är föräldrar med grava omsorgsbrister, samt amerikansk forskning (Doyle) som visar att för bar på marginalen till att bli omhändertagna så går det signifikant mycket bättre för barn som inte blir placerade. Så, jo, tanken har slagit mig och, nej, den tanken kan inte förklara de stora skillnaderna. Det är skadligt för barn att bli fosterhemsplacerade, vilket de flesta kan räkna ut med sunda förnuftet. 
  • Anonym (-)
    Anonym (Soc.) skrev 2019-12-04 11:35:48 följande:
    Så om ett barn levt sina första sex år i misär, sexuella övergrepp och missbruk och sedan blir placerad och blir självmordbenägen och får dåliga skolresultat så tänker du att det till största del beror på placeringen... well, jag håller inte med.
    Bra försök, men det var inte det jag sa. 

    Vad jag sa var att i genomsnitt går det sämre för barn som placeras av socialtjänsten än för motsvarande barn som inte placeras av socialtjänsten. Om detta sedan beror på att det omhändertas för många barn (barn från "för bra" hem) eller om det beror på att fosterhemsvården är undermålig kan man såklart diskutera.

    Om du verkligen arbetar inom socialtjänsten så utgår jag ifrån att ni diskuterar dessa frågor kontinuerligt. Det måste vara hemskt att veta att ens arbete i slutändan faktiskt gör saker sämre. 
Svar på tråden LVU efter rättegång - vad händer?